För många kan film vara deras första kontakt med en blind person och därför är det väsentligt att blinda representeras på ett rättvist sätt. 36 internationella filmer analyserades för att se vilka hjälpmedel som användes i filmerna och hur detta relaterar till hur det ser ut i Sverige. Av de 36 filmerna valdes fyra ut där huvudkaraktärerna analyserades utefter teorier från Eder och Schweintz. Resultatet av karaktärsanalysen visar att de blinda karaktärerna gestaltas på olika sätt och har olika stereotyper. Den vanligaste stereotypen är att den blinda karaktären saknar sin syn och vill ha tillbaka den. En stereotyp som däremot inte var vanlig i dessa filmer var annorlunda ögon eller användandet av solglasögon. Majoriteten av de blinda karaktärerna såg ut som de seende karaktärerna förutom när de använde hjälpmedel som en vit käpp eller ledarhund. Statistiken från filmerna visar inte en lika jämställd bild som statistiken från Synskadades riksförbund. Det är fler filmer med blinda män än blinda kvinnor vilket syns tydligast i statistiken om vit käpp. Ledarhundsstatistiken stämmer bättre överens med statistiken från Synskadades riksförbund som visar att det är några fler kvinnor än män som använder ledarhund. Slutsatsen blir därför att många av filmerna visar upp en blind karaktär som någon kan känna igen sig i, även fast karaktären visar upp en stereotyp. Representationen av blinda karaktärer visar nu en större bild av vad de kan göra än vad som visades innan 2000-talet.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:du-47683 |
| Date | January 2024 |
| Creators | Almroos, Mimmie |
| Publisher | Högskolan Dalarna, Institutionen för kultur och samhälle |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0024 seconds