Bakgrund: Smärta är ett mångfacetterat begrepp och det vanligaste symtomet inom palliativ vård. Begreppet innefattar såväl fysisk, psykisk, social som existentiell smärta. För att uppnå en individanpassad smärtlindring bör sjuksköterskan ta hänsyn till smärtans alla dimensioner genom såväl subtila tecken som direkta uppmaningar på hjälp. Syfte: Att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med smärta inom palliativ vård. Metod: En litteraturöversikt baserad på elva artiklar har använts. De vetenskapliga artiklarna är hämtade i databasen Cinahl with full text och har granskats och analyserats enligt Fribergs modell (2012). Resultat: Resultatet av analysen presenteras i fyra huvudkategorier. Den första kategorin är Rädsla ett hinder i patientens smärtlindring och belyser en rädsla hos såväl patienter som sjuksköterskor och närstående. I Kunskapens betydelse för tillfredsställande smärtlindring beskrivs en osäkerhet hos sjuksköterskorna vid kunskapsbrist. Den tredje kategorin Sjuksköterskors erfarenheter av att ge en individanpassad smärtlindring visar på svårigheter och hinder vid smärtbedömning och smärtlindring. I Samarbetets betydelse för patientens smärtlindring framkommer sjuksköterskans centrala roll som patientens ombud vid smärtlindring Diskussion: Resultatet knyts an till Travelbees omvårdnadsteori om den mellanmänskliga relationen. Sambandet mellan rädsla och okunskap diskuteras, likaså kommunikationens olika uttryck och betydelse samt vikten av en fungerande vårdrelation.
Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:esh-3918 |
Date | January 2014 |
Creators | Holm, Cecilia, Söderhäll, Emma |
Publisher | Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap, Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap |
Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
Language | Swedish |
Detected Language | Swedish |
Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
Format | application/pdf |
Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0013 seconds