Bräckt vatten smakar som tårar – En studie baserad på upplevelser inom Socialförvaltningen i Halmstad kommun beträffande hedersrelaterat våld och förtryck. Syftet med studien är att undersöka hur Socialförvaltningen i Halmstad arbetar med hedersfrågor. Vi vill fånga de olika aktörernas upplevelse och förståelse av fenomenet hedersrelaterat våld och förtryck. Studien är baserad på en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer och resultatet är analyserat med hjälp utav teorierna Intersektionalitet, Postkolonial teori och den Mångkulturella triaden. Resultaten visar på att det finns en ambivalens kring hur intervjupersonerna väljer att definiera hedersrelaterat våld och förtryck och att detta dels bygger på att de är präglade av postkoloniala tankar om ”Den Andre” och dels att de i större utsträckning anammat ett intersektionellt tänkande genom vilket man förstår fenomenet hedersrelaterat våld och förtryck ur variabler såsom kön, klass och etnicitet. Inom Socialförvaltningen i Halmstad urskiljs inte ”hedersrelaterat våld” som en egen kategori från ”våld i nära relationer”. Vilket också visar på att de inte vill kategorisera våldet samtidigt som man talar om att det är mer komplext till sin natur än ”våld i nära relationer”. I skrivande stund finns ingen klar handlingsplan för hur man skall arbeta med hedersproblematiken vilket innebär att intervjupersonerna är hänvisade till sina egna erfarenheter, kunskaper och förståelse om vad hedersrelaterat våld och förtryck är. / Brackish water tasting like tears - A study based on the Social Service´s experience of violence relating to honour codes in Halmstad municipal. The purpose of this study is to examine how Social Service authority in Halmstad works with honour-related issues. We intend on one hand to capture the different actors’ experience and their understanding of the phenomenon of honour and on the other hand investigating if there are any action plans regarding it. Qualitative research is used to gain insight into in the studied topic. We used semi-structured interviews as a data collecting method. The outcomes are then analysed using the theory of intersectionality, postcolonial theories and multicultural triad. The results shows that there is a ambivalence standpoints in how the people interviewed chose to define honor-related violence and oppression, and that this partly is based on that they are characterized of postcolonial thoughts about "the other" and also that they in a greater extent has accepted a intersectionality where they see the honor-related violence and oppression phenomena through variables like gender, class and ethnicity. Within Halmstad Social Services authorities, "honor-related violence" is not discerned and falls in to the same category as "violence within close relations". This (also) shows that they don’t wish to categorizes the violence but that they at the same time says that it's more complex than "violence in close relations". There is no clear plan of action at this point on how to work with the honor-related violence which means that respondents rely on their own experiences, knowledge and understanding about what violence and oppression is.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hh-16376 |
| Date | January 2011 |
| Creators | Lundblad, Therese, Stefansson, Rebecca |
| Publisher | Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0024 seconds