Return to search

Ensamkommande flyktingbarns sociala behov : En kvalitativ studie om professionella aktörers föreställningar om ensamkommande flyktingbarns sociala behov och möjligheten att tillfredsställa dessa behov samt de professionellas kamp med att upprätthålla balans mellan närhet och distans

Barn som flyr till ett nytt land utan föräldrar eller vårdnadshavare kallas för ensamkommande flyktingbarn. Vägen till det nya landet är oftast lång, svår och efterlämnar smärtsamma erfarenheter. Det är en resa som har inneburit att de ensamkommande flyktingbarnen har förlorat den trygghet de en gång har fått från sina familjer. I det nya landet möter de ensamkommande flyktingbarnen många människor, där de flesta har en yrkesrelaterad relation till dem. Vårt syfte har varit att undersöka hur de ensamkommande flyktingbarnens sociala behov kan tillgodoses av yrkesrelaterade relationer på ett utvalt HVB-hem (hem för vård och boende) i Halmstads kommun. Våra informanter är personal på boendet Eken och ansvariga lärare för de ensamkommande flyktingbarnens utbildning.  Vår studie grundar sig på informanternas tolkningar av de ensamkommande flyktingbarnens sociala behov. Vi har även intresserat oss för hur våra informanter uppfattar de ensamkommande flyktingbarnens strävan efter en familjelik gemenskap, men också de emotioner informanterna upplever i sitt arbete.   Vi utförde kvalitativa intervjuer och av det insamlade materialet framgick det att de ensamkommande flyktingbarnen har ett stort behov av sociala relationer, som förutsätter närhet. Vi kom fram till att barnen sökte sig till varandra för att tillgodose behovet av närhet, då informanterna har en emotionell distans till barnen. Det framkom tydligt att informanterna har svårigheter att avgöra hur mycket de ska engagera sig känslomässigt. Eftersom vi ville ta del av hur informanterna tolkade de ensamkommande flyktingbarnens sociala behov har vi använt oss utav hermeneutik, som vetenskapsteoretisk ansats. Vi kunde tolka och förstå det empiriska materialet med hjälp av utvalda socialpsykologiska teorier.  Tolkningar har utvecklats med hjälp av Scheffs teori om sociala band, Weiss tankar kring sociala behov, Stenbergs beskrivning av motiv till gemenskap samt Asplunds teori om social responsivitet och Hochschilds teorier om det emotionella arbetet. Dessa teorier har i vår studie kompletterat varandra och förklarat olika socialpsykologiska aspsekter som förekommer i arbetet med de ensamkommande flyktingbarnen.

Identiferoai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hh-17085
Date January 2012
CreatorsCruceat, Olivia, Kidane, Sened
PublisherHögskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS)
Source SetsDiVA Archive at Upsalla University
LanguageSwedish
Detected LanguageSwedish
TypeStudent thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text
Formatapplication/pdf
Rightsinfo:eu-repo/semantics/openAccess

Page generated in 0.002 seconds