Return to search

Population dynamics and management strategies of stray and free-ranging dogs in Bor, Serbia

Dogs are one of the most widespread carnivore and the third most invasive mammal, after cats and rodents. Stray dogs affect wildlife negatively by predation, disturbance, disease spreading, competition and hybridization with other wild canids. Even in urban environments stray dogs cause problems such as disturbance, pollution, traffic accidents, bites and risk of disease spreading. Serbia is one of many countries in the Balkan region that has a problem with overpopulation of stray dogs. The aim of this study is to investigate the population dynamics of stray dogs in Bor, Serbia and discuss different dog population management strategies. A total of 361 stray dogs were registered, 111 male dogs, 85 female dogs and 165 dogs with undetermined sex. 55 dogs (15.23%) were estimated to be older than 7 years old, 262 dogs (72.57%) were estimated to be between 3-7 years old, 30 dogs (8.31%) were estimated to be between 6-24 months old and 14 dogs (3.87) were estimated to be between 0-6 months old. No dogs showed any signs of rabies or CDV (canine distemper virus) and 241 stray dogs (66.75%) seemed healthy. 120 stray dogs (33.25%) did however have some kind of impaired health. To achieve a stop in the population increase,70% sterilisation rate is required and to teach responsible dog ownership. The stray dogs showed different reactions towards people, 164 dogs (45.42%) were neutral and 100 dogs (27.70%) showed no fear or aggression towards humans and gladly interacted. Since the dogs are highly accessible, they would be acceptable for a TNR (trap-neuter-release) program and male dogs need to be prioritised considering their dispersal patterns. / Hundar är en av de mest spridda karnivorerna och det tredje mest invasiva däggdjuret, efter katter och gnagare. Gatuhundar påverkar vilda djur negativt genom predation, störning, spridning av sjukdomar, konkurrens och hybridisering med andra vilda hunddjur. Även i urbana miljöer har gatuhundar en negativ påverkan, genom störning, förorening, trafikolyckor, bett och sjukdomsrisk. Serbien är ett av många länder i Balkanregionen som har för stora populationer av gatuhundar. I detta arbete undersöks populationsdynamiken hos gatuhundar i Bor, Serbien och diskuterar olika metoder för att hantera gatuhundpopulationen. Totalt inventerades 361 gatuhundar, 111 hanar, 85 honor och 165 med obestämt kön. 55 hundar (15.23%) uppskattades vara äldre än 7 år, 262 hundar (72.57%) uppskattades vara mellan 3-7 år, 30 hundar (8.31%) uppskattades vara mellan 6-24 månader gamla och 14 hundar (3.87) uppskattades vara mellan 0-6 månader gamla. Inga hundar visade tecken på rabies eller CDV (canine distemper virus) och 241 gatuhundar (66.75%) föreföll friska. Däremot visade 120 hundar (33.25%) någon typ av nedsatt hälsa. För att uppnå ett stopp i populationsökningen krävs minst 70% steriliseringstakt samt att man lär ut ansvarsfullt hundägande. Gatuhundarna visade olika reaktioner mot människor, 164 hundar (45.42%) var neutrala och 100 hundar (27.70%) visade ingen rädsla eller aggression för människor och interagerade gärna. Eftersom gatuhundarna är lättillgängliga, skulle de kunna ingå i populationshanteringar som TNR (trap-neuter-release) och hanhundar bör prioriteras med tanke på deras spridningsmönster.

Identiferoai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hh-40143
Date January 2019
CreatorsSkrijelj, Lejla
PublisherHögskolan i Halmstad, Akademin för ekonomi, teknik och naturvetenskap
Source SetsDiVA Archive at Upsalla University
LanguageEnglish
Detected LanguageEnglish
TypeStudent thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text
Formatapplication/pdf
Rightsinfo:eu-repo/semantics/openAccess

Page generated in 0.0053 seconds