Alkohol är en av de främsta orsakerna till ohälsa och för tidig död. Problem associerade till alkoholkonsumtion kostar årligen miljarder för det svenska samhället. Organiserad idrott har föreslagits som en arena för att förebygga alkoholkonsumtion bland ungdomar, men mer kunskap behövs om var insatser gör bäst nytta, exempelvis inom lag- eller individuell idrott.Syftet med studien var att undersöka eventuella skillnader i alkoholkonsumtion bland 16- till 18-åriga ungdomar som är aktiva i lagidrott respektive individuell idrott.Studien hade en tvärsnittsdesign där grupper jämfördes. Urvalet bestod av 44 ungdomar, 28 pojkar och 16 kvinnor, mellan 16 och 18 år och som var aktiva inom lag- eller individuell idrott. Ett strategiskt urval användes för att göra grupperna så lika som möjligt med avseende på viktiga förväxlingsfaktorer. Totalt deltog 24 lagidrottare och 20 individuella idrottare. Insamling av data genomfördes genom enkätundersökning som respondenterna besvarade i samband med ett av deras träningstillfällen. Frågeformulären framställdes från redan befintliga formulär och omfattade frågor om alkoholkonsumtion, idrottsaktivitet och potentiella förväxlingsfaktorer. Gruppskillnader mellan lag- och individuella idrottare för alkoholkonsumtion och potentiella förväxlingsfaktorer analyserades med Chi 2-test och t-test.Resultatet visade inga signifikanta skillnader mellan grupperna. Prevalensen av alkoholkonsumenter var 75 procent bland lagidrottarna, motsvarande andel av de individuella idrottarna var 60 procent. Prevalensen av intensivkonsumenter bland lagidrottare var 25 procent och bland de individuella idrottarna 10 procent. Den variabeln där signifikant skillnad fanns var den mellan föräldrarnas utbildningsnivå och deltagande i lag- eller individuell idrott (p-värde 0,019), vilket var en av studiens förväxlingsvariabler. Det visade sig att de som var aktiva med individuell idrott hade större andel föräldrar med eftergymnasial utbildning (60 %) än de som var aktiva i lagidrott (25 %).Resultaten indikerar att det inte finns skillnader och stöder därför inte att typen av idrott, det vill säga lag- eller individuell idrott påverkar alkoholkonsumtionen. Då urvalet skiljde sig åt rörande en förväxlingsvariabel och var relativt litet för att vara en epidemiologisk studie så ska resultatet tolkas med försiktighet. Det kan därför snarare ses som en indikation än en slutsats.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hig-13750 |
| Date | January 2013 |
| Creators | Mattsson, Gustaf |
| Publisher | Högskolan i Gävle, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0018 seconds