Titel: Införandet av K3-regelverket - vad anser de större fastighetsföretagen? Nivå: Magisteruppsats i ämnet företagsekonomi; inriktning redovisning Författare: Pär Carlsson och Dennis Gyllner Handledare: Arne Fagerström Examinator: Stig Sörling Datum: 2013 - juni Syfte: Denna studie har flera delsyften. Det första är att utreda och beskriva vad de, i studien ingående, större onoterade fastighetsföretagen anser om införandet av det nya redovisningsregelverket K3 innan det träder i kraft år 2014. Det andra delsyftet är att undersöka om företagens inställning till införandet av kravet gällande upplysning om verkligt värde på förvaltningsfastigheter och komponentavskrivning har någon påverkan på inställningen till införandet av K3. Vidare har undersökts om det är möjligt att urskilja något samband mellan tänkbara bakomliggande faktorer såsom kostnad, tidsåtgång eller kompetens och företagens inställning till införandet av upplysning om verkligt värde på förvaltningsfastigheter och komponentavskrivning. Slutligen har undersökts om det finns någon skillnad i åsikter kring studiens forskningsfrågor mellan de allmännyttiga och privatägda fastighetsföretag som ingår i studiens urval. Metod: Studien har en deduktiv ansats och är av deskriptiv karaktär. Den teoretiska referensramen är uppbyggd av sekundärdata som huvudsakligen består av forskningsartiklar, facklitteratur samt facktidningsartiklar. Den teoretiska utgångspunkten är positive accounting theory, teori kring principbaserad kontra regelbaserad redovisning, samt teori om förändringsprocesser. Empirin består av en enkätundersökning som utgör studiens primärdata. Empirin har sedan kopplats till teorin i analyskapitlet. Resultat och Slutsats: Studien visar att av den genomsnittliga synen på på K3-regelverket bland större onoterade fastighetsföretag är nära nog neutral, även om enkätsvaren på denna fråga var relativt spridda över hela skalan. Studien visar också att de berörda företagens inställning till upplysning av verkligt värde på förvaltningsfastigheter är något mer positiv i förhållande till inställningen till komponentavskrivning. Konstateras kan att komponentavskrivning är en viktig fråga för de berörda företagen då en stark korrelation uppmätts mellan inställningen till K3 och inställningen till komponentavskrivning. Bakomliggande faktorer som påverkar företagens inställning till upplysning av verkligt värde på förvaltningsfastigheter kan ej fastställas, då resultaten indikerar att andra faktorer än bedömning av kostnadspåverkan, tidsåtgång och besittandet av kompetens, till stor del också kan påverka synen. Bakomliggande faktorer som påverkar företagens inställning till komponentavskrivning är troligen kostnadspåverkan och bedömning av tidsåtgång, då ett visst samband mellan svaren på dessa frågor kan urskiljas. Däremot konstateras besittandet av kompetens inte heller här utgöra något större problem. Studien indikerar att privatägda företag är mer negativt inställda till K3 i allmänhet i förhållande till allmännyttiga fastighetsföretag. Likaså indikerar studien att privatägda företag är mer negativt inställda till införandet av upplysning av verkligt värde på förvaltningsfastigheter och framför allt mer negativt inställda till införandet av komponentavskrivning i förhållande till allmännyttiga fastighetsföretag. Förslag till fortsatt forskning: Mer djupgående studier än denna kring vilka faktorer som påverkar mest, eller kan vara avgörande för synen på K3-regelverket föreslås. Även studier kring vilka andra underliggande faktorer än kostnad, tid och kompetens som påverkar synen på komponentavskrivning och upplysning om verkligt värde på förvaltningsfastigheter. Uppsatsens bidrag: Studien lämnar en beskrivning av och förståelse för producenternas åsikter om införandet av K3-regelverket. Resultatet utgör en plattform för vidare forskning, då bl a tänkbara hypoteser genererats. Vidare indikerar studien att intressenters åsikter och bedömningar om hur komponentavskrivning och upplysning om verkligt värde kommer att påverka redovisningskostnaderna ej är representativa för producenterna. Likaså visar resultaten att synen på regelverket skiljer sig åt beroende på om företaget är privat eller allmännyttigt. Denna information kan t ex användas av normgivare vid begäran om framtida remissyttranden i samband med införandet av nya, alternativt större förändringar i existerande ramverk. Studien kan också användas som jämförelseunderlag vid framtida undersökningar i syfte att undersöka om företagens inställning till regelverket förändrats efter dess införande. Nyckelord: K3, K3-regelverket, komponentavskrivning, upplysning om verkligt värde, fastighetsbranschen
Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hig-15105 |
Date | January 2013 |
Creators | Gyllner, Dennis, Carlsson, Pär |
Publisher | Högskolan i Gävle, Avdelningen för ekonomi, Högskolan i Gävle, Avdelningen för ekonomi |
Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
Language | Swedish |
Detected Language | Swedish |
Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
Format | application/pdf |
Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0037 seconds