Syfte: Ett stort problem inom dagens byggbransch är den stora andelen byggfel som snarare ökar istället för att minska. Den största orsaken till detta problem är att ledarskap, kommunikation och erfarenhetsåterföring inte fungerar som det ska. Det finns därför ett behov av ett planeringsverktyg som kan förbättra kommunikation mellan inblandade parter så att byggfel kan förhindras eller åtgärdas i ett tidigare skede. Visuell styrning, som ursprungligen kommer från bilindustrin, har under de senaste åren börjat tillämpas inom byggbranschen med varierade framgångar. Målet med arbetet är att identifiera för- och nackdelar med nuvarande arbetssätt kring visuell styrning och komma med förbättringsförslag. Metod: Rapporten är en fallstudie där fyra olika pågående projekt har studerats inom fallföretaget. Studien är av kvalitativ karaktär där datainsamling skett genom litteraturstudie, dokumentanalys, observationer och intervjuer. Resultat: Rapporten konstaterar att det fortfarande finns en del utmaningar kring hur man applicerar visuell styrning inom byggbranschen. Nackdelarna med visuell styrning är få, där den enda negativa aspekten tycks vara svårigheten i att skapa ett enhetligt arbetssätt som fungerar vid alla byggprojekt. Fördelarna med visuell styrning är däremot många och har visat sig vara en ovärderlig tillgång för produktionsledningen då verktyget frigör arbetstid och bidrar till ökat engagemang hos majoriteten av medarbetarna. Det visuella styrverktyget bidrar även till bättre lagkänsla och samarbete mellan inblandade aktörer samt minskade missförstånd och byggfel. En av de förbättringspunkter som identifierats är att tavlan bör innehålla rullande veckotidplan, APD-plan, agenda, gröna korset, styrkebesked, leveranser, risker och störningar. I övrigt bör tavlan utformas specifikt för projektet. Konsekvenser: Slutsatsen är att visuell styrning fortfarande anses vara ett relativt nytt verktyg inom byggbranschen eftersom det finns få, eller bristande, riktlinjer för hur man skall tillämpa metoden. Vid varje studerat projekt har tillämpningen och kunskapsnivån kring den visuella styrningen sett olika ut, vilket lett till att man utformat verktyget med hjälp av egna erfarenheter. Eftersom varje projekt är unikt och har olika förutsättningar är det svårt att skapa en fast mall för hur man tillämpar verktyget. Rapporten presenterar däremot ett antal förutsättningar som kan appliceras till alla typer av projekt och som bör följas för att verktyget skall fungera mer effektivt. En arbetsgrupp som skall tillämpa visuell styrning bör, utöver dessa framtagna förutsättningar, utforma verktygets innehåll beroende på hur projektet ser ut. Begränsningar: Rapporten begränsas genom att enbart behandla verktyget visuell styrning inom husproduktion. Fyra fallstudier har genomförts vid olika typer av projekt inom samma distrikt och företag, samt ytterligare en fallstudie om hur man tillämpar visuell styrning inom övriga regioner i fallföretaget. Rapporten fördjupar sig inte i hur andra byggföretag arbetar med visuell styrning idag. / Purpose: A major problem in today's building industry is the high proportion of construction faults that rather increases instead of decreasing. The main reason for this problem is that the leadership, communication and experience feedback is not working as it should. Therefore, there is a need for a planning system that can improve the communication between concerned parties on-site to prevent or correct construction faults in an earlier stage. Visual management, which originally comes from the automotive industry, has in recent years begun to be applied in the construction industry with varied success. The aim of this report is to identify the pros and cons of current practice on visual management and suggest improvements. Method: The report is a case study in which four different on-going projects have been studied in the case company. The report is a qualitative study and selected research methods are literature studies, document analysis, observations and interviews. Findings: The study concludes that there are still some challenges ahead on how to successfully apply visual management in the construction industry. The cons of visual management are few where the only negative aspect seems to be the difficulty in creating a uniform approach that works for all construction projects. However, the pros of visual management are many and have proven to be an invaluable asset to the production site management as it contributes to reduced workload and increased commitment of the majority of the employees. Visual management also contributes to better team spirit and cooperation between the operators involved, and reduced misunderstandings and construction errors. One of the improvement points identified is that the board should include some sort of a lookahead schedule, a workplace disposition plan, agenda, safety, attendance on-site, deliveries, risks and disruptions. In addition to these contents, the board should be designed specifically for the project. Implications: The conclusion is that the visual management is still considered a relatively new tool in the construction industry because there are few, or lack of, guidelines on how to apply the method. At each case project the application and the level of knowledge about the visual management looked different, which has led to projects unique design with only the help of their own experiences. Because each project is unique and has different conditions, it is difficult to create a fixed template for how to apply the tool. However, the report presents a number of conditions that can be applied to all types of projects and that should be followed for the tool to function more effectively. In addition to these developed conditions, the tool content should be designed depending on the conditions of the specific project. Limitations: The report only focus on visual management in house production. Four case studies have been conducted on various types of building projects in the same districts and company, and one more case study on how to apply visual management in other regions whitin the company. The report doesn’t immerse into how other construction companies work with visual management today.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hj-30939 |
| Date | January 2016 |
| Creators | Nordas, Mikael, Nilsson, Tobias |
| Publisher | Tekniska Högskolan, Högskolan i Jönköping, JTH, Byggnadsteknik, Tekniska Högskolan, Högskolan i Jönköping, JTH, Byggnadsteknik |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0026 seconds