This study examines two trade unions at Skoghall, Skoghalls LS of SAC and the Swedish Paper unions division 36 at Skoghallverken. The purpose of this study is to get a knowledge about what kind of methods that Skoghalls LS of SAC used to get better working conditions and living conditions for the worker at Skoghallsverken and compare them to the methods that division 36 of the Swedish Paperworkersunion at Skoghallsverken used to create better living conditions and working conditions. The question that I asked in the study is: What kind of working methods did Skoghalls LS of SAC and division 36 of the Swedish Paperworkingunion of improve the working and living conditions of the workers at Skoghallsverken? What kinds of conflicts were common at Skoghallsverken between 1920-1928? To be able to do the study I read meeting minutes from Skogshalls LS members meetings between 1919 and 1928 and meeting minutes from division 36 of the Swedish Paperworkersunions membersmettings between 1921 and 1926. And the examination was done at Arkivcentrum Värmland where they helped me to get the sources that I needed to do the study. One of the results that examine shows is that Skoghalls LS of SAC helped workers in their daily lives for i.e. when they had economic troubles. Skoghalls LS probably used the Social security system in Sweden where not created in the 1920: s which is the time that is examined in this study. Division 36 on the other hand had worked in similar way as Skoghalls LS with workers who were in need, i.e. they helped them with money if they had economic problems and raised money to them. But in other conflicts Division 36 took a lot more careful stance against the director’s board at Skoghallsverken i.e. when they gave notice about strike under the Christmas holiday along time before the actual dates. The defensive approach that division 36 used is probably rooted in LO: s reformistic ideas and a will to create consensus between the workers and the directors of the industry. The conclusions that can be drawn from the result are these: Skoghalls where defensive trade union and Skoghallsverken where calm workplace what where free from big conflicts between unions and the employers. The conflicts that occurred in the 1920: s where about social issues i.e. poor housing standards for the employees at Skoghallsverken and indignation about the 8 hours working day. But Skoghalls LS and Skoghall 36 also dealt with issues where families had lost their incomes because the father in the family had died and it was fathers who get the income to their families when they where working. Skoghalls LS and Skoghall 36 where using very similar working methods to improve the workers livingenviroment and workingingenviroment and Skoghalls LS of SAC where not as radical as said they would be. / I denna studie undersöks två fackföreningar på Skoghall, Skoghalls LS av SAC och Svenska Pappersarbetareförbundets avdelning 36 på Skoghallsverken under 1920-talet. Uppsatsens syfte är att ta reda på vilka metoder som Skoghalls LS av SAC använde sig av för att förbättra arbetsvillkoren och livsvillkoren för arbetarna på Skoghallsverken och jämföra Skoghalls LS metoder med Svenska Pappersarbetareförbundets avdelning 36 för att vad vilka arbetsmetoder som de använde sig av för att förbättra de bruksanställdas arbetssituation och livssituation. Frågeställningarna som jag formulerat i uppsatsen är: Vilka arbetsmetoder använde sig SAC och Svenska pappersarbetareförbundet avdelning 36 av för att förbättra de bruksanställdas arbetsmiljö och livsmiljö? Vilka olika typer av konflikter förekom under 1920-1928?. Och för att kunna genomföra undersökningen så har mötesprotokoll från Skoghalls LS mellan åren 1919-1928 använts samt mötes protokoll från Svenska Pappersarbetareförbundets avdelning 36 på Skoghallsverken mellan åren 1921-1926. Undersökningen genomfördes på Arkivcentrum Värmland och gick till så att mötesprotokoll från fackföreningarnas medlemsmöten genomgicks för att få reda på vad fackföreningarna använde av för att förbättra bruksarbetarnas arbetsvillkor och livsvillkor. Resultat av undersökningen visar bland annat att Skoghalls LS stöttade arbetare på det sociala planet när de t.ex. hamnat i ekonomiska svårigheter därför att fadern som försörjde familjen hade dött och då tillsatte Skoghalls LS en kommitté för att ordna ekonomiskt stöd till familjen. Att Skoghalls LS använde sig av dessa metoder i kampen för bättre villkor i arbetet och i vardagen kan bero att arbetarna inte skulle få någon hjälp om facket inte hjälpte dem då det sociala skyddsnätet i Sverige inte var så väl utbyggt. Svenska Pappersarbetareförbundets avdelning 36 på Skoghallsverken stöttade också medlemmar som hamnat i nöd genom att t.ex. samla in pengar till de arbetare som behövde det. Skoghall 36 gick också ut och varslade om att lägga ner arbetet på julaftonen därför att arbetarna inte skulle arbeta under denna högtid. Att Skoghall 36 Samlade in pengar för att stötta nödställda arbetare kan ha berott på att de ville vinna arbetarnas förtroende och få med i fackföreningen samt att det sociala skyddsnätet ännu inte var utbyggt i Sverige. Varslet om strejk som gjordes en tid innan julhelgen gjordes antagligen för att LO baserar sin taktik på reformistisk grund och vill skapa samförstånd mellan arbetare och arbetsgivare. En spontanstrejk skulle göra väcka irritation hos arbetsgivarna. De slutsatser som går att dra av resultat visar att Skoghalls LS var en väldigt defensiv fackförening och att Skoghallsverken var en lugn arbetsplats trots att det under 1920-talet förekom många konflikter på arbetsmarknaden mellan fack och arbetsgivare. De konflikter som förekom på Skoghall och Skoghallsverken handlade t.ex. om sociala frågor så som undermåliga bostadsförhållanden och om familjer som hamnat i svåra förhållanden när fadern dött och familjen förlorat sin inkomst eftersom det var fadern som försörjde familjen ekonomiskt t.ex. Men det förekom också strejker som när Skoghalls LS gick ut i Strejk för att visa sitt missnöje med hur systemet med 8 timmars arbetsdag fungerade eller när Skoghall 36 varslade om strejk för att de inte ville att med lemmarna skulle arbeta under julhelgen. Konflikterna var heller inte särskilt långa eller vilda utan sträckte sig oftast bara över ett par dygn och var inte särskilt frekventa. En annan slutsats som går att dra är att Skoghalls LS och Skoghall 36 använde sig utav väldigt likartade arbetsmetoder för att förbättra de bruksanställdas arbetsmiljö och livsmiljö. Skoghalls LS var inte alls så offensiva som de och SAC utgav sig för att vara och kanske vilket ha göra med att pappersindustrin var en ganska konfliktfri bransch om man jämfört med industrisektorer som flottnings och gruvindustrin som hade betydligt fler konflikter.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kau-47870 |
| Date | January 2017 |
| Creators | Borehall, Johan |
| Publisher | Karlstads universitet, Institutionen för samhälls- och kulturvetenskap |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0032 seconds