Eye trackers have enabled users to interact with computers for a long time. Yet, there are still many challenges left to be solved to make the interaction easy for users with development disabilities. Especially, when it comes to setup eye tracking where calibration of the eye tracker is important to get accurate estimation of where users are looking. This paper presents a study in which three modified versions of a calibration interface for eye trackers has been designed and evaluated by nine participants with development disabilities. These calibration interfaces used regions that were aware of when a user gazed at them, gaze-aware regions, and varied in the speed of which a stimulus moved during the calibration and how quickly the regions around the stimulus grew. Data was collected for each interface about interaction with the gaze-aware regions, time to complete a calibration, how many calibration points that were completed and gaze offset from the stimulus. No statistically significance was found between the modified interfaces for its efficiency, effectiveness and accuracy. However, a stimulus moving quicker and a gaze-aware region growing faster indicated a more effective and efficient calibration method without loss in accuracy. Also, if only screen engagement is involved using smooth-pursuit calibration could improve the calibration process. / Ögonstyrning har under en längre tid möjliggjort interaktion för användare. Dock är det fortfarande många utmaningar för att göra interaktionen lätt för användare med intellektuella funktionsnedsättningar. Framförallt när det kommer till inställningar för ögonstyrning, där kalibrering har visat sig vara viktigt för att ge en noggrann uppskattning vart användarna fokuserar. Denna rapport presenterar en studie där tre modifierade versioner av ett kalibreringsgränsnitt för ögonstyrning har blivit designat och utvärderat av nio deltagare med låg fokuseringsförmåga. Dessa gränssnitt använde regioner som var medvetna när en användare tittade inom dom, så kallade blickmedvetna regioner, och varierade i vilken hastighet ett stimuli rörde sig och hur snabbt regionerna runt ett stimuli växte. Data samlades in för varje gränssnitt om interaktionen med de blickmedvetna regionerna, tiden för att genomföra kalibreringen, antal avklarade kalibreringspunkter och avståndet mellan användarnas blick och stimuli. Ingen statistisk signifikans hittades mellan de modifierade gränssnitten mellan tidseffektivitet, effektivitet och noggrannhet. Däremot indikerades en mer tidseffektiv och effektiv kalibreringsmetod, utan minskad noggrannhet, genom användningen av ett stimuli som rör sig snabbare med blickmedvetna regioner som växer. Dessutom skulle kalibreringsprocessen kunna förbättras om enbart engagemang med skärmen används genom smooth-pursuit kalibrering
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kth-216672 |
| Date | January 2017 |
| Creators | Larsson, Joakim |
| Publisher | KTH, Skolan för datavetenskap och kommunikation (CSC) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | English |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0025 seconds