Flödesdimensionering är något som används världen över när det kommer till konstruktionen och hanteringen av byggnader i vattendrag. I Sverige har flödeskommitén, bestående av SMHI och intressenter från vattenkraftsindustrin, tagit fram flödesdimensioneringsriktlinjerna som blivit praxis för svenska dammägare. Utifrån dessa riktlinjer får dammar olika flödesdimensioneringsklassningar beroende på vad konsekvenserna blir av olika högflöden. Detta arbete bygger på en nyligt genomförd konsekvensutredning på en av Jämtkrafts dammar i mellersta Norrland. Dammen, som går under namnet Damm B i denna rapport, har tidigare haft flödesdimensioneringsklass II men bedöms nu tillhöra flödesdimensionerings klass I. Dammen ska utifrån detta kunna avbörda ett klass I-flöde på 1690 m3/s till skillnad från det tidigare kravet på 1035 m3/s (klass II-flöde). Syftet med denna rapport äratt undersöka vilka effekter den naturliga tillrinningen av dessa och mellanliggande flöden har på olika objekt och områden nedströms Damm B. Med modelleringsverktyget MIKE 11 konstrueras en en-dimensionell flödesmodell för flödessimuleringar och avläsning av vattennivåer. Simuleringarna visar att den största delen av nedströms undersökta objekt påverkas mellan flödena 1100 m3/s och det så kallade 1000-års flödet på 1376 m3/s där risken för människoliv börjar vid det senare. Redan under klass II-flödet sker viss översvämning på de strandnära vägarna i området. Mellan 1100 m3/s samt 1200 m3/s börjar den mindre dammen nedströms (Damm C) riskera att gå till brott för att sedan överströmmas vid 1400 m3/s. Uträkning av skjuvspänningen berättar att det finns erosionsrisker för korndiametrar på upp till ca 2 cm i vissa erosionsbenägna områden. Denna erosionsbenägenhet inträffar för flöden under 1300 m3/s innan dammbrott har skett i Damm C. Vattenytans lutning minskartill följd av en större motdämning vilket därefter orsakar att minskningen av skärspänningen sker snabbare än den ökning som uppkommer till följd av ett stigande vattendjup. Vattenytan stiger dock och berör områden som inte brukar ligga under vatten. Detta kan leda till kornfraktioner som inte har transporteras bort vid tidigare flöden nu riskerar göra detta vilket bland annat kan bilda drivgods. Flödesdimensioneringsriktlinjerna som har tagits fram i Sverige bygger på miljöbalkens allmänna hänsynsregler vilket gör dem till en bra mall för dammägare att följa. När funderingar dock finns att inte bygga ut avbördningskapaciteten helt behöver det funderas på hur mycket ett eventuellt dammbrott skulle påverka den egna anläggningen och förtroendet från myndigheter samt allmänheten. I fallet med Damm B kommer de flesta objekten som undersöks att beröras vid en naturlig tillrinning på 1400 m3/s. Det är därför av intresse att genomföra noggrannare dammbrotts simuleringar för att hitta ett flöde mellan 1400 m3/soch 1690 m3/s där inga större ytterligare konsekvenser från ett dammbrott uppstår. Till följd av de svårheter och osäkerheter som valetav en lägrea vbördningskapacitet medför motiverar denna rapport dock till en utökad kapacitet för ett klass I-flöde i Damm B och undersöka möjligheterna för ökad avbördning vid Damm C. Detta kan även kompletteras med en omfattande samordnad beredskapsplan längs med älven och ett utökat översvämnings-/erosionsskydd på utsatta områden.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kth-231424 |
| Date | January 2018 |
| Creators | Ivansen, Anders |
| Publisher | KTH, Hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | TRITA-ABE-MBT ; 18372 |
Page generated in 0.0016 seconds