Navigation can prove a real challenge for a person suffering from dementia, even in well known environments. In order to relieve some of this burden, companies around the world are developing assistive technologies. However, getting accustomed to such technologies could still be challenging since people with dementia often perceive new technologies as difficult to use. Among the new technologies though, Augmented Reality (AR) technology has been reported as both intuitive and easily adopted. Therefore, this study aims to investigate how this particular technology could be implemented, i.e. how the AR interface could be designed, in a mobile navigation application so people with mild dementia can use the application without assistance. This qualitative study is based on a pilot study followed by two usability tests, where people diagnosed with mild dementia tested a mobile navigation application and a navigation mockup, both implementing augmented reality technology but with two different interface designs: i) one included an animated figure and ii) one used arrows with a filter that could be turned on or off. Five persons participated in each usability test. The collected interview and observational data was analyzed using a phenomenological hermeneutical method. Overall the participants found the suggested AR technology to be usable while navigating. The results also showed that the respondents were rather neutral to which of the two AR interfaces were used. The majority expressed that it was easier to navigate with the navigation mockup when the filter was off. Finally, the study presents five design implication suggestions to be considered while developing this type of assistive technologies for people with mild dementia. The AR interface should: use an unfiltered camera view, be intuitive, be adapted to outdoor conditions, not prevent the user from focusing on the surrounding environment, be precise and trustworthy. / Navigering kan innebära en stor utmaning för personer som lider av en demenssjukdom, även i för dem bekanta miljöer. Företag runtom i världen utvecklar idag assisterande hjälpmedel för denna målgrupp. Men att ta hjälp av och bli bekväm med att använda den här typen av teknologier kan fortfarande upplevas som problematiskt, då personer med demens vanligen kan uppleva ny teknologi som svår att använda. Bland dessa nya teknologier finns dock en teknologi som har skrivits om som både intuitiv och lätt att ta till sig, nämligen Augmented Reality (AR). Därför ämnar denna studie att undersöka hur denna specifika teknologi skulle kunna implementeras, med andra ord, hur ett AR-gränssnitt skulle kunna designas för en mobilnavigeringsapplikation så att personer med mild demens kan använda den självständigt. Denna kvalitativa studie baseras på en pilotstudie följt av två användbarhetstester, där personer som diagnostiserats med mild demens fått testa en navigeringsapplikation och en navigationsmockup för smartphone. Båda implementerar AR-teknik men med två olika gränssnittsdesigner: i) en som innehåller en animerad figur och ii) en som använder pilar samt ett filter som kan sättas på och av. Fem personer deltog i varje användbarhetstest. Den insamlade datan från intervjuerna och observationerna analyserades sedan med hjälp av en fenomenologisk–hermeneutisk metod. Överlag så tyckte deltagarna att AR-tekniken var användbar vid navigeringen. Resultatet visade också att respondenterna var relativt neutrala till vilken av AR-gränssnitten som användes. Majoriteten uttryckte att det var enklare att navigera med navigationsmockupen när filtret var av. Slutligen så presenterar denna studie fem designimplikationsförslag att ha med sig vid utvecklandet av den här typen av assisterande tekniska hjälpmedel för personer med mild demens. AR-gränssnittet bör: använda en ofiltrerad kameravy, vara intuitivt, vara anpassat till utomhusmiljöer, inte hindra användaren från att fokusera på omgivningen, vara precist och trovärdigt.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kth-232083 |
| Date | January 2018 |
| Creators | Johansson Evegård, Kristin, Gabriella, Westman |
| Publisher | KTH, Skolan för elektroteknik och datavetenskap (EECS) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | English |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | TRITA-EECS-EX ; 2018:740 |
Page generated in 0.0024 seconds