Med en befolkning som blir äldre ökar trycket på sjukhusens vårdplatser vilket medför att överbeläggning blir alltmer vanligt. Syftet med studien var att undersöka informationsflödet för vårdplatskoordinering och hur det skapas en förståelse kring den samt ge ett designförslag på ett digitalt stöd för detta. Studien utförs med kognitiv etnografi med distribuerad kognition som teoretiskt ramverk. Förslaget på lösningen har genererats med hjälp av scenario-baserad design och skisser. Studien omfattade frågeställningarna, Vilken information är nödvändig för vårdplatskoordinering och hur skapas en förståelse kring den? Hur kan digitala artefakter effektivisera informationsflödet för vårdplatskoordinering? Hur bör nödvändig information för vårdplatskoordinering visualiseras i enlighet med designprinciper? Datamaterialet analyserades med hjälp av en teoridriven tematisk analys och resulterade i sex stycken teman som beskrev hur en förståelse för informationen skapades för vårdplatskoordinering och vilka problem som kan uppstå, Tillförlitlighet, Informationskällor och hjälpmedel, Lagra information, Samarbete och attityder, Tid och Patientsäkerhet, vårdtyngd och prioritet. Med riktlinjer från scenario-baserad design skapades även fyra problemscenarion som illustrerade informationsflödet. Dessa scenarion genererade sedan krav på nödvändig information för vårdplatskoordinering. Analysen besvarade således att information som var nödvändig berörde vårdavdelningarnas beläggning nutid, dåtid och planerad framtid, sjukhus i tillhörande regionens beläggningar, inflödet från akuten både i nutid och framtid samt patienternas vårdtyngd och behov. Från analysen skapades ett designförslag med hjälp av divergent och konvergent metod. Det resulterade i ett förslag för hur en surfplatta och platt-tv med pekskärm kan användas för att effektivisera informationsflödet genom att öka den delade situationsmedvetenheten. I enlighet med designprinciper visualiserades informationen, i förhållande till kraven om nödvändig information och informationsflödet, med hjälp av visuella hierarkier och informationsgrafik vilket bidrar till en snabbare förståelse för informationen i dåtid, nutid och framtid. Det visade sig att det fanns förbättringsmöjligheter i förhållande till de hjälpmedel som användes för att få informationen att flöda mer effektivt för vårdplatskoordineringen. Dock det fanns också sociala aspekter som påverkade informationsflödet negativt. Digitala artefakter kan bidra till att en del processer i systemet kan effektiviseras det finns sociala aspekter som måste lösas internt.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:liu-120628 |
| Date | January 2015 |
| Creators | Silfver, Gabrielle |
| Publisher | Linköpings universitet, Institutionen för datavetenskap, Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0024 seconds