This thesis studies the intersection of crafts and feminism in the Swedish context by focusing on two events organized in Stockholm in the spring of 2018: a feminist market and a #MeToo tagging event. The thesis focuses on the relationship between crafts and contemporary feminism in the Swedish context, in particular how feminism is expressed and done through crafts as well as what kind of feminism is expressed and whom it can be said to represent. Moreover, the thesis explores possible connections between Swedish feminist crafting and activism. Based on field notes from the two events as well as recorded material from six interviews with seven women from the two events, this thesis suggests that there exists a feminist crafts movement in the Swedish context. Moreover, this thesis shows that there are many ways in which crafts may be feminist, such as when crafts are used to convey explicit feminist statements, when they are placed in public or when they empower women. The kind of feminism expressed through crafts has women as its subject, though without specifying if this includes all women or only certain kinds of women. As demonstrated by the visitors and exhibitors at the feminist market and the tagging event, this feminism seems to mainly attract white, middle-class women and feminists. The question of whether feminist crafts in general, and these two events in particular, are connected to activism cannot be easily determined and it is thus argued that what is of importance is not if these two events can be labeled as activist, but rather if they can be understood as events that make a difference. As a result, this thesis suggests that feminist crafts reflect a broader Swedish feminist discourse that, despite acknowledging the importance of intersectionality, fails to analyze how sex/gender intersect with ethnicity and race. A critical discussion is thus needed within the feminist crafting community where the issue of homogeneity within the community is prioritized. More specifically, this thesis suggests that the community ask itself how it can change, and what actions could be taken in order to make feminist crafts more attractive to a wider group of feminists. Likewise, they should also reflect on the underlying factors as to why this community is homogenous and why it fails to attract a more diverse crowd of feminists. / Denna studie undersöker intersektionen mellan hantverk och feminism i den svenska kontexten genom att fokusera på två evenemang som organiserades i Stockholm under våren 2018: en feministisk marknad och en #MeToo taggning. Uppsatsen fokuserar på relationen mellan hantverk och samtida feminism i den svenska kontexten, framförallt i form av hur feminism uttrycks och görs genom hantverk liksom vilken typ av feminism som uttrycks och vem den kan sägas representera. Dessutom utforskar uppsatsen möjliga kopplingar mellan svenskt feministiskt hantverkande och aktivism. Baserat på fältanteckningar från de två eventen liksom inspelat material från sex intervjuer med sju kvinnor från de två evenemangen så föreslår denna uppsats att det existerar en feministisk hantverksrörelse i den svenska kontexten. Dessutom visar uppsatsen att hantverk kan vara feministiskt på många olika sätt, så som när hantverk används för att förmedla explicita feministiska åsikter, när de tar plats i offentligheten eller när de stärker kvinnor. Den typ av feminism som uttrycks genom hantverk har kvinnor som sitt subjekt, dock utan att specificera om detta inkluderar alla kvinnor eller endast vissa grupper av kvinnor. Besökarna och utställarna vid den feministiska marknaden och taggningen visar att denna typ av feminism främst attraherar vita medelklasskvinnor och -feminister. Frågan om huruvida feministiskt hantverkande i allmänhet, och dessa två evenemang i synnerhet, är kopplade till aktivism kan inte besvaras enkelt och därför argumenterar uppsatsen för att det är viktigare att fokusera på om dessa två evenemang kan sägas göra skillnad snarare än om de kan tillskrivas en form av aktivistetikett. Som sitt resultat så föreslår denna uppsats att feministiskt hantverkande reflekterar en bredare svensk feministisk diskurs som misslyckas med att analysera hur kön/genus är sammanflätat med etnicitet och ras, trots att den erkänner vikten av intersektionellt tänkande. En kritisk diskussion inom den feministiska hantverksrörelsen är därför nödvändig, där frågan om rörelsens homogenitet bör prioriteras. Mer specifikt så föreslår denna uppsats att rörelsen bör fråga sig själv hur den kan förändras och vilka åtgärder som kan tas för att göra feministiskt hantverkande attraktivt för en bredare grupp av feminister. På samma sätt bör den feministiska hantverksrörelsen också reflektera kring underliggande faktorer till varför den egna rörelsen är homogen och varför den misslyckas med att attrahera en mer mångfaldig grupp av feminister.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:liu-149012 |
| Date | January 2018 |
| Creators | Söderström Gardevåg, Rebecka |
| Publisher | Linköpings universitet, Tema Genus |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | English |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0026 seconds