Den 23 november 2017 beslutade kyrkomötet att anta en ny kyrkohandbok för Svenska kyrkan. Vägen till beslutet har varit allt annat än rak, samtidigt som den återspeglat ett djupt engagemang, både inom och utanför Svenska kyrkan. De remissenkäter som skickades ut för att undersöka och utvärdera kyrkohandboksförslaget 2016 (KHF 2016) bestod till största delen av fasta frågor med fasta svarsalternativ. Remissenkätfrågorna kritiserades för att alltför starkt fokusera på brukarmöjlighet, inte innehållsmässiga synpunkter, varpå många spontanremisser skickades in. I dessa spontanremisser finns en ofantlig källa till varför kritiken mot kyrkohandboksförslaget varit så stor. En central utgångspunkt i framarbetandet med en ny kyrkohandbok har varit ett inklusivt språk. I spontanremisserna har inte något uttalat motstånd gentemot intentionen gått att finna, däremot pregnant kritik gentemot resultatet. Områdena som undersökts är det inklusiva språkets påverkan på teologi, liturgi och liturgisk musik, ekumenik, de många valmöjligheterna, pastoralteologisk funktion samt processen. Vidare har Officiella remissammanställningen (OR) studerats utifrån ett komparativt perspektiv. Hur återges spontanremissernas innehållsmässiga synpunkter? Masteruppsatsen är en deskriptiv innehållsanalytisk granskning och en kvalitativ metod med kvantitativa inslag, utifrån en hermeneutisk forskningsansats har använts. Det inklusiva språket har påtalats gått från medel till självändamål. Konsekvensen anses ha blivit en betydande teologisk problematik (teologiska brister, teologisk otydlighet, teologisk inkonsekvens och/eller felaktig teologi i strid med Svenska kyrkans egna bekännelser) och språklig stilistisk kvalitetsförlust. Till de teologiska invändningarna hör bl.a. att KHF 2016 anses medfört betydande konsekvens för gudsbilden, människobilden och frälsningsgärningen. Detta riskerar även få pastoralteologisk och ekumenisk konsekvens (distansering från världskyrkor i allmänkyrklig tradition, och brott mot ekumeniska överenskommelser, främst BEM). Vissa gånger upplevs ändringarna i vedertagna texter och i nytillkomna vara mer av ideologisk än teologisk karaktär. Vidare påtalas obalans mellan förnyelse och bevarande, för stora språkliga förenklingar mm. När det kom till liturgi, återfanns i spontanremisserna synpunkter på att liturgi och liturgisk musik bör ses som ett förkunnande, ett lärande och en levande tillbedjan. Om inte, riskerar dess relevans gå förlorad. Den bör inte ses som en lokal angelägenhet, inte heller utgå från vad som är inne just nu. Liturgi bör betraktas som ett kulturarv vilket förenar Svenska kyrkans med den världsvida kyrkan i allmänkyrklig tradition och med kyrko- och liturgihistorien. KHF 2016 påtalas bli en distansering från detta. Kyrkoåret levandegör teologin, men dess gestaltning riskerar nu gå förlorad, något som även haft en pedagogisk funktion för den enskilde gudstjänstdeltagaren. Av de granskade källmaterialet finns inget som tyder på något övergripande motstånd till en kyrkohandbok med flera valmöjlighetsalternativ. Däremot finns återkommande synpunkter på att valmöjligheterna i KHF 2016 dels är för många till antalet, dels för innehållsmässigt distinkta. Obalans mellan lokalt, regionalt och nationellt påtalas, vilket bl.a. riskerar kunna få allvarliga konsekvenser gällande delaktighet och igenkännande för den enskilde gudstjänstfirararen. Frågor gällande vad som framöver kommer bli Svenska kyrkans framtida gemensamma gudstjänst ställs tillsammans med oro för brott med den världsvida kyrkan. Detta riskerar i sin tur kunna få pastorala konsekvenser, såsom negativ påverkan på delaktighetsupplevelse hos gudstjänstfirande. Återkommande synpunkter i spontanremisserna är att grundorsaken ses härröra ur processen, en process vilken beskrivs som bristfällig och avsaknad av transparens. Den påtalas ha präglats av ovilja att ta till sig kritik, avsaknad av riktlinjer och expertkompetens, orimligt tidsperspektiv samt kritik mot remissenkätfrågeformuleringarna vilka ämnade undersöka möjlig brukbarhet, inte innehållsmässiga synpunkter. När det kommer till hur spontanremissernas synpunkter gestaltas i OR är i de fall en komparativ studie gått att genomföra, innehållsmässigt överensstämmande. Däremot är återgivelserna överlag ytterst minimerade och utspridda i OR, varpå många av de detaljrika innehållsmässiga synpunkterna i spontanremisserna, på en rad olika områden när det gäller process och innehåll, förblivit nästintill osynliga. / On the 23rd of November 2017 the Church of Sweden´s General Synod adopted the new Church Handbook (Kyrkohandbok för Svenska kyrkan). The road towards the decision has been sided with criticism, but has at the same time revealed a deep commitment, both inside and outside the Church of Sweden. The Official Referral questionnaire that was sent out by the Church of Sweden (kyrkokansliet) to review and evaluate the proposal of the new forthcoming Church Handbook, mainly contained firm questions with firm answer alternatives. The questionnaire has been heavily criticized due to its focus on possibilities to use, not reflections on the proposal itself. Due to this, many Free Responses (spontanremisser) were sent in. They are a tremendous source of information to investigate why the new Worship Book has been so strongly criticized. This Master’s thesis aim to review and interpret The Free Responses’ reflections on the proposal of the new Church Handbook for the Church of Sweden (Kyrkohandboksförslaget 2016). Of importance in the production of the new Church Handbook was to try to find an inclusive language to the liturgical texts. The main areas which have been examined are the inclusive language itself, its effect on theology, liturgical tradition, musical theology, ecumenism and its many options. The method used is mainly qualitative and the thesis could be described as a descriptive text analysis of The Free responses. The research also aims to review The Official Referral (Officiella remissamanställningen) from a comparative perspective: How does The Free Responses reflections replicate in the official document? The intention itself, trying to achieve a more inclusive language, the research has not been able to find any opposing on, only on the result. The inclusive language has according to The Free Responses resulted in negative consequences on theology, liturgy, ecumenism, language quality, and the many options (which aimed to free choices) are considered far too many and far to distinct. This may result in negative consequences for the worshipers, such as loss of feeling of participation. The main underlying cause to the criticism is considered to derive from the process, a process described as inadequate due to lack of transparency. When it comes to the comparative study between The Free Answers and The Official Referral it was recovered that the comments and reflecting in The Free Responses were vague and simplified. For someone who only take part of the The Official Referral will get an overall view that the positive and negative opinions are more or less of the same quantity which does not properly reflect reality.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:liu-161055 |
| Date | January 2019 |
| Creators | Karlqvist, Maria-Helena |
| Publisher | Linköpings universitet, Institutionen för kultur och kommunikation |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0027 seconds