Bakgrund: Heteroforier är något man kan se hos de allra flesta personer. Det finns inga specifika symtom för forier, utan symtomen kan likväl vara tecken på andra problem. Dessa ospecifika symtom kan dock vara tecken på just forier, och med anledning av detta kan det finnas ett värde i att mäta forierna hos patienter som uppvisar symtom. I syfte att mäta forier kvarstår dock frågan, vilken adekvat metod bör användas? Ger alla metoder samma resultat, om inte på vilka sätt skiljer de sig åt? Framkommer någon skillnad i tillförlitlighet metoderna emellan? Syfte: Studiens syfte var att utvärdera repeterbarheten hos tre utvalda forimätningsmetoder samt jämföra hur resultaten av de olika metoderna förhåller sig till varandra. Metoder: I studien jämfördes metoderna Modifierad Thorington (MT), Schober (SCH) och von Graefe (VG) på trettio försökspersoner. Samtliga mätningar utfördes i samma ordningsföljd och inleddes med Modifierad Thorington följt av Schober och avslutades med von Graefe. Varje metod mättes tre gånger för att kunna utvärdera repeterbarheten. I studien mättes enbart avståndsforier. Resultat: Modifierad Thorington sattes som "guldstandard" varpå de övriga metoderna jämförts med den. Vid horisontella forier ≤1,0Δ gav samtliga metoder jämförbara resultat. Vid exoforier visade Modifierad Thorington högst forier, medan Schober visade lägst. Endast en person hade en esofori ≥1,0Δ med Modifierad Thorington därför kunde inga jämförelser göras mellan resultaten av de olika metoderna vid esofori. Slutsats: Modifierad Thorington, Schober’s test och von Graefes metod för forimätning visade alla jämförbara resultat bortsett från mätningar vid högre forier. SCH visade den bästa repeterbarheten baserat på den lägsta standardavvikelsen (0,19Δ) följt av MT (0,45Δ) och VG (0,47Δ). Genom att jämföra mätningarnas repeterbarhet med korrelationskoffecienten för varje metod (T1 vs T2, and T1 vs T3) kunde en något högre korrelation ses för MT (r=0.96, 0,96) än SCH (r=0,95, 0,93). Även von Graefe visade bra korrelation mellan mätningarna (r=0,90, 0,93), trots att värdena var något lägre än för MT och SCH.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:lnu-12607 |
| Date | January 2011 |
| Creators | Sandberg, Helena |
| Publisher | Linnéuniversitetet, Institutionen för naturvetenskap, NV |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0022 seconds