I företag och organisationer är det vanligt att riskanalyser genomförs som ett led i arbetet med att hantera de risker och hot som verksamheten kan möta. En viktig del i en riskanalys är det första steget som går ut på att identifiera risker och hot, så kallad riskidentifiering. En brasiliansk studie pekar på att kunskapen kring riskidentiferingstekniker i brasilianska företag generellt sett är låg. Eftersom det förefaller finnas ingen eller mycket lite forskning i ämnet applicerat på svenska företag valde jag att undersöka hur stor kunskap som svenska tillverkningsföretag med huvudkontor i Göteborgsregionen har kring riskidentiferingstekniker. Tanken är dels att resultatet av undersökningen dels ska kunna utvecklas och användas som underlag i andra vetenskapliga studier, men också att det ska kunna vara möjligt att användas till en mer praktisk tillämpning. Undersökningen genomfördes med en kvantitativ enkätundersökning där jag så långt som möjligt försökte utforma frågor och svarsalternativ utifrån de regler och standarder som finns inom metodiklitteraturen. Frågorna rörde huruvida företaget tidigare hade gjort en riskanalys tidigare, hur stor kunskap de hade kring ett antal nämnda tekniker för riskidentifiering och om de hade använt några av dessa tidigare. Populationen avgränsades till att bara omfatta företag som låg innanför vissa kriterier. Enkäten skickades sedan till populationens samtliga 134 företag, varav 34 (25%) fullföljde och skickade in sina svar. Det är för få företag för att resultatet ska kunna generaliseras, men utifrån de förutsättningar och begränsningar som har funnits anser författaren att undersökningen har en god validitet och reliabilitet. Resultatet av undersökningen visar till att börja med att det 41% av företagen har genomfört en riskanalys tidigare. Brist på tid och kunskap är två faktorer som är bidragande till att vissa företag inte har valt att genomföra en riskanalys. Undersökningen visar också att majoriteten av företagen har tillräckligt stor kunskap för att använda 3-6 olika tekniker på ett bra sätt eller fullt ut. Det är tydligt att företagens kunskaper kring respektive teknik tenderar att öka benägenheten att använda densamma. Brainstorming, checklistor och SWOT-analys är alla populära tekniker att använda vid riskidentifiering. Samma tekniker är de som rankas högt när företagen listar vilka tekniker de kan använda bäst. Det finns ett antal olika vägar för den som vill forska vidare inom ämnet. En av dem är att göra en till studie som genomförs i syfte dels att bekräfta den undersökning som jag har gjort, men som också är större och inkluderar fler företag över en större area. Det skulle också vara möjligt att titta på riskidentifieringsteknikerna mer noggrant för att titta på vilken av dem som är bäst i vilken situation, fördelar och nackdelar, etcetera. / Risk assessments are a common way for organizations to address the risks and threats that the business may face. A vital part in a risk assessment is the first step which is to identify risks and threats, so-called risk identification. A Brazilian study indicates that knowledge about risk identification methods in Brazilian companies is generally low. Since there appears to be no or very little research on the subject applied to Swedish companies, I decided to investigate how much knowledge Swedish manufacturing companies headquartered in the Gothenburg region has regarding risk identification methods. The idea is that the outcome of the study could be used as a base in other scientific studies, but also that it should be possible to use a more practical application. The study was conducted with a quantitative survey in which I, as far as possible, tried to formulate questions and response options based on the standards that exist within the methodology literature. The questions covered whether the company in question had done a risk assessment before, how much knowledge they had about a number of mentioned methods for risk identification and if they had used any of these before. The population was restricted to only include companies that were within certain criteria’s. The questionnaire was then sent to the population of all 134 companies, of which 34 (25%) completed and submitted their answers. There were too few answers for the results to be generalized, but based on the conditions and limitations that have been presented the author believes that the study has good validity and reliability. The results of the survey show that 41% of the companies have undertaken a risk assessment in the past. However, lack of time and knowledge are two contributing factors to that some companies have chosen not to undertake a risk assessment. The results also shows that the majority of the companies have sufficient knowledge to use 3-6 different methods in either a sufficient way or to a full extent. It is clear that the usage of each method is aligned with the level of knowledge for that method – a method where the companies have a high average knowledge is likely to be more frequently used. Three examples are the use of brainstorming, checklists and SWOT-analysis which are all popular methods to use in the risk identification. The same methods are also those that rank high when companies list the methods they can use best. There are a number of different avenues for those wishing to do further research in this subject. One of them is to do the same kind of study, but to include more companies over a larger area. It would also be possible to look at the risk identification methods more closely to investigate which of them is best in which situation, with their respective advantages and disadvantages.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:lnu-35492 |
| Date | January 2014 |
| Creators | Gerner, Mikael |
| Publisher | Linnéuniversitetet, Institutionen för informatik (IK) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0041 seconds