Medication is an essential part of health care and enables the prevention andtreatment of many conditions. However, medication errors and drug-relatedproblems (DRP) are frequent and cause suffering for patients and substantial costsfor society. eMedication, defined as information technology (IT) in themedication management process, has the potential to increase quality, efficiencyand safety but can also cause new problems and risks.In this thesis, we have studied the employment of IT in different steps of themedication management process with a focus on the user's perspective. Sweden isone of the leading countries when it comes to ePrescribing, i.e. prescriptionstransferred and stored electronically. We found that ePrescribing is well acceptedand appreciated by pharmacists (Study I) and patients (Study II), but that therewas a need for improvement in several aspects. When the pharmacy market inSweden was re-regulated, four new dispensing systems were developed andimplemented. Soon after the implementation, we found weaknesses related toreliability, functionality, and usability, which could affect patient safety (StudyIII). In the last decade, several county councils in Sweden have implementedshared medication lists within the respective region. We found that physiciansperceived that a regionally shared medication list generally was more complete butoften not accurate (Study IV). Electronic expert support (EES) is a decisionsupport system which analyses patients´ electronically-stored prescriptions in orderto detect potential DRP, i.e. drug-drug interactions, therapy duplication, highdose, and inappropriate drugs for geriatric or pediatric patients. We found thatEES detected potential DRP in most patients with multi-dose drug dispensing inSweden (Study V), and that the majority of alerts were regarded as clinicallyrelevant (Study VI).For an improved eMedication, we need a holistic approach that combinestechnology, users, and organization in implementation and evaluation. The thesissuggests a need for improved sharing of information and support for decisionmaking, coordination, and education, as well as clarification of responsibilitiesamong involved actors in order to employ appropriate IT. We suggestcollaborative strategic work and that the relevant authorities establish guidelinesand requirements for IT in the medication management process. / Läkemedel förbättrar och förlänger livet för många och utgör en väsentlig del av dagens hälso- och sjukvård men om läkemedel tas i fel dos eller kombineras felaktigt med varandra kan behandlingen leda till en försämrad livskvalitet, sjukhusinläggningar och dödsfall. En del av dessa problem skulle kunna förebyggas med rätt information till rätt person vid rätt tidpunkt och i rätt form. Informationsteknik i läkemedelsprocessen har potentialen att öka kvalitet, effektivitet och säkerhet genom att göra information tillgänglig och användbar men kan också innebära problem och risker. Det är dock en stor utmaning att i läkemedelsprocessen föra in effektiva och användbara IT-system som stödjer och inte stör personalen inom sjukvård och på apotek, skyddar den känsliga informationen för obehöriga och dessutom fungerar tillsammans med andra system. Dagens IT-stöd i läkemedelsprocessen är otillräckliga. Till exempel saknar läkare, farmaceuter och patienter ofta tillgång på fullständig och korrekt information om en patients aktuella läkemedel; det händer att fel läkemedel blir utskrivet eller expedierat på apotek; och bristande eller långsamma system skapar frustration hos användarna. Dessutom är det flera delar av läkemedelsprocessen som fortfarande är pappersbaserade. Därför är det viktigt att utvärdera IT-system i läkemedelsprocessen. Vi har studerat IT i olika delar av läkemedelsprocessen, före eller efter införandet, framför allt utifrån användarnas perspektiv. Sverige har lång erfarenhet och tillhör de ledande länderna i världen när det gäller eRecept, det vill säga recept som skickas och lagras elektroniskt. I två studier fann vi att eRecept är väl accepterat och uppskattat av farmaceuter (Studie I) och patienter (Studie II), men att det finns behov av förbättringar. När apoteksmarknaden omreglerades 2009 infördes fyra nya receptexpeditionssystem på apoteken. Vi fann att det efter införandet uppstod problem med användbarhet, tillförlitlighet och funktionalitet som kan ha inneburit en risk för patientsäkerheten (Studie III). I Sverige har man inom flera sjukvårdsregioner infört gemensamma elektroniska läkemedelslistor. I en av studierna kunde vi visa att detta har inneburit en ökad tillgänglighet av information, men att en gemensam lista inte alltid blir mer korrekt och kan innebära en ökad risk att känslig information nås av obehöriga (Studie IV). I två av studierna undersöktes beslutsstödssystemet elektroniskt expertstöd (EES):s potential som stöd för läkare att upptäcka läkemedelsrelaterade problem till exempel om en patient har två olika läkemedel som inte passar ihop, eller ett läkemedel som kanske är olämpligt för en äldre person. Studierna visade att EES gav signaler för potentiella problem hos de flesta patienter med dosdispenserade läkemedel i Sverige (Studie V), och läkarna ansåg att majoriteten av signalerna är kliniskt relevanta och att några av signalerna kan leda till förändringar i läkemedelsbehandlingen (Studie VI). Sammantaget visar avhandlingen att IT-stöd har blivit en naturlig och nödvändig del i läkemedelsprocessen i Sverige men att flera problem är olösta. Vi fann svagheter med användbarhet, tillförlitlighet och funktionalitet i de använda IT-systemen. Patienterna är inte tillräckligt informerade och delaktiga i sin läkemedelsbehandling. Läkare och farmaceuter saknar fullständig och korrekt information om patienters läkemedel, och de har i dagsläget inte tillräckliga beslutsstöd för att förebygga läkemedelsrelaterade problem. Eftersom läkemedelsprocessen är komplex med många aspekter som påverkar utfall behöver vi ett helhetstänkande när vi planerar, utvecklar, implementerar och utvärderar IT-lösningar där vi väger in både tekniska, sociala och organisatoriska aspekter. Avhandlingens resultat visar på ett behov av ökad koordination och utbildning samt förtydligande av ansvaret för inblandade aktörer. Vi föreslår gemensamt strategiskt arbete och att inblandade myndigheter tar fram vägledning och krav för IT i läkemedelsprocessen.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:lnu-37167 |
| Date | January 2014 |
| Creators | Hammar, Tora |
| Publisher | Linnéuniversitetet, Institutionen för medicin och optometri (MEO), Kalmar : Linnaeus University Press |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | English |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Doctoral thesis, comprehensive summary, info:eu-repo/semantics/doctoralThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | Linnaeus University Dissertations ; 188/2014 |
Page generated in 0.0029 seconds