Ett av fem spädbarn drabbas av kolik under första tre levnadsmånaderna. I övrigt friska spädbarn skriker, gråter och är otröstbara minst tre timmar i sträck per dag mer än tre dagar i veckan. Trots att kolik är ett vanligt förekommande problem för både spädbarn och föräldrar finns det idag ingen effektiv behandling. Etiologin är oklar men rökning och mental ohälsa hos modern prepartum, födoämnesallergi och ett outvecklat magtarmsystem hos spädbarnet tros vara några bidragande faktorer. Denna litteraturstudie granskar åtta artiklar för att dels undersöka skillnaderna i tarmfloran mellan spädbarn med och utan kolik, om skillnaderna kan förklara kolik samt probiotikas effekt vid kolik. Granskade studier visar att förekomsten av Proteobacteria, koliforma bakterier och Escherichia coli är högre hos spädbarn med kolik. Till skillnad från spädbarn utan kolik uppvisar kolikbarn en mindre bakteriell mångfald, mindre kolonisation av Bacteroidetes och de gynnsamma bakteriesläkterna Lactobacillus och Bifidobacterium. Hos ammade kolikbarn som behandlades med den probiotiska bakteriestammen Lactobacillus reuteri DSM 17938 erhölls i två av tre studier god effekt av probiotika utan några biverkningar där gråttiden reducerats till mer än hälften. Resultatet varierar geografiskt och evidensen kring probiotikas effekt hos flaskmatade spädbarn med kolik är fortfarande bristfällig. Det är oklart om en förändrad tarmflora kan orsaka kolik eller är ett resultat av koliken då tarmfloran är mycket komplex och fler studier inom området behövs. / One out of five infants suffer from colic during the first three months of life. Otherwise healthy infants suffer from severe crying and are unable to be comforted during at least three consecutive hours per day for more than three days a week. Although colic is a common problem for both babies and parents, there is currently no effective treatment. The etiology is unclear, but smoking and prepartum maternal mental illness, allergies to foods and an undeveloped gastrointestinal system in infants are believed to be contributing factors. This study reviews eight articles that examine the differences in intestinal flora between infants with and without colic, to see if the differences can explain colic and probiotic effect in colicky infants. Reviewed studies show that the prevalence of Proteobacteria, coliforms and Escherichia coli is higher in infants with colic. Unlike infants without colic, colicky infants exhibit a minor bacterial diversity, reduced colonization of Bacteroidetes and the beneficial bacterial genus of Lactobacillus and Bifidobacterium. Breastfed colicky infants treated with the probiotic bacterial strain, Lactobacillus reuteri DSM 17938, obtained, in two out of three studies, a positive effect on colic symtoms without any side effects, where the crying time was reduced to less than half. Results vary geographically and evidence for a probiotic effect on bottle-fed infants with colic is still inadequate. It remains unclear whether an altered intestinal flora can cause colic or is a result of colic as the intestinal flora is very complex and more studies are needed in this area.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:lnu-46794 |
| Date | January 2015 |
| Creators | Carlie, Katarina |
| Publisher | Linnéuniversitetet, Institutionen för kemi och biomedicin (KOB) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0025 seconds