Mob Programming has become increasingly used in today's software development teams due to its new and innovative work approach. Mob Programming is a collaborative work method that was first introduced in 2002 and was described as a team consisting of two or more developers working together in the same space, at the same time, on the same issue and at the same computer. The Driver and Navigator roles are often used in conjunction with the work method to enable a dynamic work structure. The previous research carried out regarding Mob Programming has focused on its general structure, benefits, and risks when using it. Previous research has also investigated how the work method is being used in different software development teams. A lot of previous research has been studying the subject in a general manner which fails to bring up the individual in relation to the work method. This study aimed to evaluate the impact of using Mob Programming on a daily or occasional basis regarding employee well-being and individual performance. The study also intended to investigate differences between the daily and occasional users of Mob Programming. A qualitative method with semi-structured interviews and observations was applied for its ability to extract in-depth and valuable information. The participants chosen for this study derived from four different development teams who worked at Fortnox in Växjö where one of four teams used Mob Programming on a daily basis. A thematic analysis was used to organize and create a structure regarding the information from the interviews. Three themes with specific sub-codes were created using the thematic analysis: Learning, Team dynamics, Individual dynamics, which derived from the interview questionnaire. The study found that the majority of the informants were impacted in a positive way regarding well-being when using Mob Programming. Reduced individual work pressure and stress were two of the prominent factors that contributed to this. However, some individuals felt negative about the work method. This was often due to the feeling of being constantly watched or not being comfortable with the teambased structure of Mob Programming. The most noticeable findings regarding individual performance were positive in relation to knowledge sharing and problemsolving due to the "one-piece flow” that helped the teams streamline their work process from start to finish. The study found that the use of the Driver and Navigator roles was the most pronounced differentiation between the daily and occasional users of Mob Programming. The findings pointed towards a more structured and proper use of the roles when observing the daily users in comparison to the occasional users. / Mobbprogrammering används alltmer av dagens mjukvaruutvecklingsteams på grund av dess nya och innovativa arbetsmetod. Mobbprogrammering är en samarbetsmetod som introducerades första gången 2002 och beskrivs som ett team bestående av två eller flera utvecklare som arbetar tillsammans i samma utrymme, samtidigt, på samma problem och på samma dator. Driver- och Navigator-rollerna används ofta i samband med arbetsmetoden för att möjliggöra en dynamisk arbetsstruktur. Tidigare forskningen utförd kring Mobbprogrammering har fokuserat på dess allmänna struktur, fördelar och risker vid användning. Tidigare forskning har också undersökt hur arbetsmetoden används i olika mjukvaruutvecklingsteam. Mycket av den tidigare forskningen har studerat ämnet på en generell nivå som inte utforskar individens förhållande till arbetsmetoden. Denna studie syftade till att utvärdera effekterna av att använda Mobbprogrammering dagligen eller emellanåt gällande anställdas välmående och individuella prestationer. Studien avsåg också att undersöka skillnader mellan de dagliga och tillfälliga användarna av Mobbprogrammering. En kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer och observationer tillämpades för dess förmåga att utvinna djup och värdefull information. Deltagarna som valts för denna studie härstammade från fyra olika utvecklingsteam som arbetade på Fortnox i Växjö. Ett av dessa fyra team använde Mobbprogrammering dagligen. En tematisk analys användes för att organisera och skapa en struktur gällande informationen från intervjuerna. Tre teman med specifika underkoder skapades med hjälp av den tematiska analysen: Lärande, Team dynamik, Individuell dynamik, som härstammande från intervjufrågeformuläret. Studien fann att majoriteten av informanterna påverkades på ett positivt sätt angående individernas välmående vid användning av Mobbprogrammering. Minskad individuell arbetspress och stress var två av de framträdande faktorerna som bidrog till detta. Vissa individer kände sig dock negativt inställda till arbetsmetoden. Detta berodde ofta på att individerna kände sig ständigt iakttagna eller inte trivdes med den teambaserade strukturen. De mest märkbara fynden angående individuell prestanda var positiva i förhållande till kunskapsdelning och problemlösning på grund av "onepiece flow" som hjälpte teamen att effektivisera sin arbetsprocess från början till slut. Studien upptäckte att användningen av Driver- och Navigator-rollerna var den mest uttalade differentieringen mellan de dagliga och tillfälliga användarna av Mobbprogrammering. Resultaten pekade på en mer strukturerad och korrekt användning av rollerna när de dagliga användarna observerades i jämförelse med de tillfälliga användarna.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:lnu-96387 |
| Date | January 2020 |
| Creators | Björklund, Philip, Fridebo, Jacob |
| Publisher | Linnéuniversitetet, Institutionen för informatik (IK), Linnéuniversitetet, Institutionen för informatik (IK) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | English |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0024 seconds