För att möta kravet på en ny sektorsroll och riksdagens krav på effektivitet genomförde Banverket en omorganisation den 1 januari 1998. Den nya organisationen är en så kallad beställar-utförarmodell med en förvaltande och en producerande organisation. Banverket Produktion utför det löpande underhållsarbetet på järnvägsnätet som förvaltningsorganisationen beställer. Syftet med forskningsprojektet är att vidareutveckla och järnvägsanpassa funktionskrav och samverkansformen partnering. Basentreprenaden för drift och underhåll i Luleå banområde blev ett pilotförsök med partnering under tiden 2 maj 2000 till 1 maj 2001. Forskarens roll i detta är att utvärdera försöket. I arbetet ingår också att ta fram en struktur för funktionskrav för drift och underhåll av järnvägar. Framtagande av en struktur för funktionskrav kan ses som en teori- och modellutvecklande forskning. Litteratur om funktionskrav studeras för att få en överblick av vad olika författare och forskare menar med detta begrepp. Även Banverkets interna föreskrifter, Vägverkets funktions- och standardbeskrivning samt förfrågningsunderlag från Banverket och kommuner studeras. Internet används också som informationskälla. Litteratur i ämnet partnering studeras för att med hjälp av tidigare gjorda erfarenheter kunna analysera och utvärdera partneringförsöket i Luleå banområde. En stor del av datainsamlingen sker genom observationer av samtliga partneringmöten och tre byggmöten i Luleå banområde, ett byggmöte i Kiruna och ett i Umeå banområde. Enkätundersökningar i de tre banområdena utförs också. Uppsatsen visar att funktionskrav ställs i Banverkets tillståndsbaserade underhåll. För åtgärdande av besiktningsanmärkningar på anläggningsdelen spår finns endast tekniska lösningar när det gäller svetsning och riktning. Jämförelser med hur funktionskrav har använts vid drift och underhåll världen över bidrar till förslaget för hur Banverkets funktionskrav kan struktureras. Förslag ges också på hur funktionskrav kan införas i det förutbestämda underhållet och hur incitament kan kopplas till övergripande funktioner. Beställarens och entreprenörens representanter i partneringgruppen är eniga om att arbetet fungerar bättre med partnering. Resultat av partneringförsöket är gemensamma mål för entreprenaden, färre diskussioner om enhetspriser, större ömsesidig förståelse för roller, utökad erfarenhetsåterföring, kartläggning av hinder för måluppfyllelse, ökad återrapportering av åtgärdade fel samt att mer vinterarbeten utförs vilket i förlängningen ger färre besiktningsanmärkningar. Beställare och entreprenör arbetar med hjälp av partnering för effektiviseringar av verksamheten. Detta sker trots entreprenörens monopol och situationen med pengar som ej får behållas efter årsskiftet. Det visar både på styrkan med denna samverkansform och dess lämplighet för drift och underhåll av järnvägar. Enligt försöket är det enda negativa med partnering att den totala mötestiden ökar och att en neutral diskussionsledare behöver finnas med. Parterna anser dock att det är värt den merkostnad detta leder till. / <p>Godkänd; 2001; 20070313 (ysko)</p>
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:ltu-17109 |
| Date | January 2001 |
| Creators | Kemi, Lennart |
| Publisher | Luleå tekniska universitet, Luleå |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Licentiate thesis, monograph, info:eu-repo/semantics/masterThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | Licentiate thesis / Luleå University of Technology, 1402-1757 ; 2001:39 |
Page generated in 0.0028 seconds