The use of industrial residues as raw materials in construction raises concerns over the potential leaching and dispersal of hazardous constituents from them into the environment. Their leaching behaviour has been studied in laboratory assays, but leaching processes in the field over larger spatial and temporal scales are more complex due to variations in the conditions the materials are exposed to, and less well understood. Hence, estimates of the potential environmental loads associated with the use of such materials based on laboratory tests may be inaccurate. This thesis addresses the environmental implications of using recycled materials in road and landfill cover constructions. The focus is primarily on the leaching of inorganic constituents from six types of materials: incineration ashes, copper smelter slag, blast-furnace slag, recycled concrete, natural rock and contaminated soil. The leaching behaviour of constituents from these materials were assessed in both laboratory batch leaching tests and monitoring programs in which the water percolating through them in field applications were sampled over one to ten years. Leaching data were evaluated using statistical and geochemical modelling. In addition, assessment methods and criteria to judge the environmental suitability of substituting natural materials for recycled materials in construction were reviewed. It was found that leachates from recycled materials in the constructions contain higher concentrations of several constituents than natural water and leachates from conventional materials. However, the rates and extent of constituent leaching were affected by the application methods in various ways that are explored and discussed. The results of simplified leaching tests did not always reflect the leaching behaviour in the field, which highlight the importance of developing assessment methods that allow case-specific factors to be taken into account. The environmental impacts of leaching must also be considered in relation to the expected impacts of the default alternative, i.e. landfilling of industrial residues and exploitation of natural resources. Combinations of case-specific assessments and system analyses would be the ideal approaches to evaluate impacts at both local and regional scales. / Användningen av industriella restprodukter som konstruktionsmaterial inom anläggningsbyggande väcker frågan om möjlig utlakning och spridning av förorenande ämnen från materialen till omgivande miljö. Materialens lakningspotential bestäms vanligen genom lakförsök utförda under kontrollerade förhållanden i laboratorium. Lakningsprocesser i fält sker dock över större rums- och tidskalor och är mer komplexa på grund av variationer i miljön som materialen exponeras för. Uppskattningar av materialens möjliga miljöpåverkan baserade på laboratorietester kan därför vara felaktiga. Den här avhandlingen handlar om den miljömässiga betydelsen av att använda återvunna material som konstruktionsmaterial i vägar och deponisluttäckningar. Fokus är i huvudsak på utlakningen av oorganiska ämnen från sex typer av material: förbränningsaskor, kopparslagg, hyttsten, återvunnen betong, naturligt berg och förorenad jord. Utlakningen från dessa material undersöktes med hjälp av både skakförsök i laboratorium och kontrollprogram där vatten som perkolerade materialen i fältapplikationer (sk. lakvatten) provtogs under ett till tio år. Lakvattendata utvärderades med hjälp av statistisk och geokemisk modellering. Dessutom granskades olika bedömningsmetoder och kriterier som kan användas för att bedöma den miljömässiga lämpligheten av att använda återvunna istället för naturliga material i anläggningskonstruktioner. Lakvatten från återvunna material i de undersökta konstruktionerna innehöll högre koncentrationer av flera ämnen än naturliga vatten och lakvatten från naturliga material. Dock var hastigheten och omfattningen av utlakningen beroende av hur materialet användes, vilket har undersökts och diskuteras i avhandlingen. Resultaten från förenklade skakförsök överensstämde inte alltid med observationerna i fält, vilket understryker vikten av att utveckla bedömningsmetoder där fallspecifika faktorer kan tas i beaktande. Miljöpåverkan orsakad av lakning måste också ses i relation till den påverkan som kan uppstå om restprodukterna istället deponeras och naturliga material exploateras. Kombinationer av fallspecifika och systemövergripande analyser skulle därför vara det ideala sättet att utvärdera både lokala och regionala effekter av en möjlig användning av återvunna material. / Godkänd; 2008; 20081003 (ysko)
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:ltu-26269 |
| Date | January 2008 |
| Creators | Lidelöw, Sofia |
| Publisher | Luleå |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | English |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Doctoral thesis, comprehensive summary, info:eu-repo/semantics/doctoralThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | Doctoral thesis / Luleå University of Technology 1 jan 1997 → …, 1402-1544 ; 2008:46 |
Page generated in 0.0022 seconds