Syftet med denna studie var att undersöka hur kvinnliga och manliga partiledare framställs i rapporteringen om statsministeromröstningarna efter riksdagsvalet 2018. Undersökningen genomfördes med hjälp av en kvalitativ gestaltningsanalys och utifrån ett genusperspektiv. Det empiriska materialet som undersökts är 18 texter från Dagens Nyheter och Aftonbladet som berör statsministeromröstningarna. Resultatet visar att det finns både likheter och skillnader i framställningen av kvinnliga och manliga partiledare. De gestaltningsramar som är gemensamma för båda könen framställer partiledarna som motståndare i spel, aktörer i konflikt och politiska aktörer med moraliska dilemman. De gestaltningsramar som är specifika för kvinnliga partiledare framställer partiledarna som svåra att ha att göra med och avvikande från den manliga normen på ett negativt sätt. Den gestaltningsram som är specifik för manliga partiledare framställer partiledarna som konstruktiva och samarbetsvilliga.Slutsatserna som dras är att skillnaderna som framkommer i framställandet av partiledarna till stor del är till de kvinnliga partiledarnas nackdel och de manliga partiledarnas fördel, vilket i förlängningen kan skapa ett demokratiproblem och reproducera stereotypa könsroller.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:ltu-73770 |
| Date | January 2019 |
| Creators | Ödmann, Filippa, Eriksson, Lisa |
| Publisher | Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0025 seconds