BAKGRUND: En av våra snabbast växande folksjukdomar i dagens samhälle är demens. Individer med demenssjukdom besitter olika hinder därav bl.a. kognitiv påverkan eller kognitiv svikt, vilket i sig medför svårigheter av kommunikationsart. Detta medför vidare problematik kring identifieringen av smärtsymtom. SYFTE: Att undersöka hur sjuksköterskor bedömer smärta hos äldre personer med en diagnostiserad demenssjukdom. METOD: Litteraturstudien utformades som en litteraturöversikt över förekommande forskning där syfte och frågeställningar besvaras utifrån resultat av tidigare vetenskapliga studier. Artikelsökningarna inriktades på de bibliografiska referensdatabaserna CINAHL samt PubMed där både kvantitativa och kvalitativa studier har granskats. RESULTAT: Tre huvudteman identifierades: Observation som instrument, självskattningsskalor som instrument samt sjuksköterskan som instrument. Observationsinstrumenten ADD, PACSLAC-D, PAINAD, DisDAT, NOPPAIN samt STI visade sig vara mest användbara för patienter med svår demens. För de individer med mild till måttlig demens lämpar sig självskattningsinstrument som VAS, VRS och FPS. Utöver instrumenten krävs även att sjuksköterskan har kunskap om såväl demens som individen bakom demensdiagnosen. Även riktlinjer, ett gott intraprofessionellt samarbete och anhörigas kunskap om individen är komponenter som har betydelse för att lindra smärta hos individer med demens. SLUTSATS: Konklusionen av resultatet visar att sjuksköterskans kunskap om demenssjukdom samt kunskap om individen bakom diagnosen utgör tillsammans med anhöriga en grund för att identifiera smärta. / BACKGROUND: One of our fastest growing endemic diseases in today's society is dementia. Individuals with dementia possess different series of obstacles including cognitive loss or cognitive impairment, which raises difficulties of communication. This causes further concerns relating to the relief of painful symptoms. OBJECTIVE: To investigate nurses' pain assessment in older people with diagnosed dementia. METHOD: The study was designed as a literature overview, research where the aim and questions answered on the basis of results of previous scientific studies. Searches for articles were focused on the bibliographic reference databases CINAHL and PubMed where both quantitative and qualitative studies have been reviewed. RESULTS: Three main themes were identified: Nurses knowledge as instruments, observation as an instrument and self- rating scales as instruments. Observation instruments ADD, PACSLAC -D, PAINAD, DisDAT, NOPPAIN and STI proved to be most useful for patients with severe dementia. For those individuals with mild to moderate dementia were self -report instrument such as VAS, VRS and FPS suitable. In addition to the instruments also requires that the nurse has knowledge of both dementia as the individual behind the dementia diagnosis. Although guidelines and a good knowledge of the individual is important to relieve pain in people with dementia. CONCLUSION: The results shows that the nurse's knowledge of dementia as a disease, and knowledge of the individual behind the diagnosis, together with relatives included a basis for identifying pain.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:mau-25617 |
| Date | January 2014 |
| Creators | Bäckman, Lina, Nilsson, Sara |
| Publisher | Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Malmö högskola/Hälsa och samhälle |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0138 seconds