Köldbryggor innebär att en del av klimatskalet har en högre värmegenomgång än övriga delar av skalet, vilket är ett problem som ingenjörerna stöter på i varje projekt. Värmeläckage kan minimeras med hjälp av ett isolerande skikt mellan betongplattan och bjälklaget. Idag beräknas inte köldbryggan som orsakas av balkonganslutningen, utan ingår i ett påslag på 30% av den totala transmissionsförlust av byggnaden. Detta leder oss till arbetets syfte som är att undersöka varför det inte är en norm att beräkna köldbryggorna som förekommer vid balkonganslutningar. En empirisk undersökning genomfördes med byggföretagen i Sverige, främst Skåne. Intervjun riktades till konstruktörer, energispecialister, platschefer och arbetsledare, totalt deltagande av intervjuer blev 9 varav ett företag svarade genom enkät. Utifrån intervjuerna framgick det att de två mest använda balkong typerna är den traditionella metoden där balkongen fäst genom betongklackar och balkonger som fäst genom köldbryggebrytande isolering modul. Med hjälp av olika datorprogram kommer ovannämnda balkongtyper användas som referensobjekt där köldbryggor beräknas för att undersöka vilka faktorer och svårigheter som finns vid sådana beräkningar. Balkonger med betongklackar beräknades att ha ett värde mellan 0.4 W/mK till 1.0 W/mK medan balkonger med isoleringsmoduler beräknades till 0.023 W/mK - 0.067 W/mK, detta betyder att den traditionella klack-metoden inte håller värme lika bra som balkonger som är fästa med hjälp av isoleringsmoduler. Under beräkningar visade sig att det finns många faktorer som påverkar köldbryggor med avseende på balkonganslutningen. Exempelvis väggens innehåll, antal fönster, placering av fönster och balkongdörrar, balkongens utformning och i vissa fall är armeringensmängden okänd under planeringsfasen. Alla dessa faktorer varierar från projekt till projekt och gör det väldigt komplicerat att skapa en standardlösning som passar till varje enstaka fall. Utöver dessa faktorer så har det varit bristfälliga anvisningar på hur köldbryggor ska beräknas, detta påvisades genom att många företag som intervjuades utförde sina beräkningar på olika sätt. Slutsatsen är att på grund av alla faktorer och svårigheter samt lågt krav på redovisning av köldbryggor i byggnader, så finns det ingen riktig anledning till att utföra så tidskrävande beräkningar under förutsättning att projektet inte syftar till forskning. Däremot tror vi att detta kommer att förändras med tiden eftersom miljön blir allt viktigare med tiden, troligtvis kommer detta leda till striktare krav gällande redovisning av köldbryggor. / Thermal bridging is the movement of heat across an object that is more conductive than other surrounding materials, which is a common problem that engineers encounter in every project. The heat leakage can be reduced by using insulation between the concrete slab and the joist. Today, the thermal bridging caused by the balcony connectors is not calculated but is included in a 30% lump sum of the total transmission losses of the building. This leads us to the purpose of the work, which is to investigate why it is not a norm to calculate the thermal bridges that occur at balcony connectors. To investigate this, an empirical survey was carried out with construction companies in Sweden, mainly Skåne. The interview was directed to engineers, energy specialists, site managers and supervisors. In total there were nine participants in the interviews and one that responded to the survey. Based on the interviews, it emerged that the two most used balcony types are the traditional method where the balcony is attached through concrete slab and joist and balconies which are attached through an insulated balcony connector. With the help of various software, thermal bridge calculations are performed to investigate factors and difficulties with the balcony connectors. Balconies with concrete slabs were calculated to have a value between 0.4 W/mK to 1.0 W/mK while balconies with insulation modules were calculated to be 0.023 W/mK to 0.067 W/mK, this means that the traditional slab method does not retain heat as well as balconies connectors with insulation modules. The conclusion is that there is little to no reason to calculate such time-demanding calculations due to all the factors and complications. Though we believe that this will change in the future with time as the environment becomes increasingly important over time, this will probably lead to stricter requirements regarding the report of thermal bridges from Boverket.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:mau-55298 |
| Date | January 2022 |
| Creators | Huynh, Hien, Chung, Nick Sun |
| Publisher | Malmö universitet, Fakulteten för teknik och samhälle (TS) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0022 seconds