ABSTRACT Background: On behalf of the Orthopedic clinic, Västerås, a study has been conducted with focus on comparing the results after conservative and surgical treatment due to complete achillestendon rupture. Aim: To compare results when testing the active and passive range of motion, calf muscle endurance, estimation of pain related to the achillestendon and self-efficacy to be physically active for individuals who have undergone conservative or surgical treatment after complete achillestendon rupture. Method: 14 individuals afflicted by complete achillestendon rupture in 2010 were recruited as a purposive sample. Examination were conducted of: Ankle range of motion with a goniometer, calf muscle endurance through a toe-raise test, estimation of pain intensity related to the achillestendon by VAS and self-efficacy to be physically active through “Exercise self-efficacy scale”. P-value and the median were calculated. Result: The results of ankle range of motion and calf muscle endurance were based on the difference between the injured and the healthy side. When testing active plantarflexion the conservative group had a median of 4 ̊ and the surgical group had a median of 10 ̊. At the toe-raise test the conservative group had a median of 11 toe-raises and the surgical group a median of 7. Through estimation of “Exercise self-efficacy scale” the conservative group had a median of 115 point and the surgical group a median of 94. When testing active dorsiflexion, passive plantarflexion, passive dorsiflexion and estimation of pain related to the achillestendon the median value were 0 for both groups. Conclusion: There was no statistical significance between the groups. Key words: Achilles tendon, operative, rupture, self efficacy, treatment outcome. / SAMMANFATTNING Bakgrund: På uppdrag av Ortoped kliniken Västerås, har en studie genomförts med fokus på att jämföra resultat efter konservativ respektive operativ behandling i samband med total hälseneruptur. Syfte: Att jämföra resultaten vid test av aktiv och passiv fotledsrörlighet, vadmuskeluthållighet, skattning av smärta relaterat till hälsenan samt self-efficacy för att vara fysiskt aktiv för individer som genomgått konservativ respektive operativ behandling efter total hälseneruptur. Metod: 14 individer som drabbats av total hälseneruptur under 2010 rekryterades enligt ett ändamålsenligt urval. Undersökningar gjordes av fotledsrörlighet med hjälp av goniometer, vadmuskeluthållighet via ett tåhävningstest, skattning av smärtintensitet relaterat till hälsenan via VAS och self-efficacy för att vara fysiskt aktiv via ”Exercise self-efficacy scale”. P-värde och median beräknades. Resultat: Resultaten för fotledsrörligheten och vadmuskeluthålligheten baserade sig på skillnaden mellan frisk och skadad sida. Vid test av aktiv plantarflexion hade den konservativa gruppen en median på 4° och den operativa gruppen en median på 10°. Vid tåhävningstestet hade den konservativa gruppen en median på 11 stycken tåhävningar och den operativa gruppen en median på 7. Vid skattning via ”Exercise self-efficacy scale” hade den konservativa gruppen en median på 115 poäng och den operativa gruppen en median på 94. Vid test av aktiv dorsalflexion, passiv plantarflexion, passiv dorsalflexion samt vid skattning av smärta blev medianvärdet 0 för båda grupperna. Slutsats: Det förelåg ingen statistisk signifikant skillnad mellan grupperna. Nyckelord: Behandlingsresultat, egen förmåga, hälsena, operationer, ruptur.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:mdh-14403 |
| Date | January 2012 |
| Creators | Käkelä, Amanda, Lundin, Marika |
| Publisher | Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0016 seconds