Resultaten från PISA och TIMSS är nedslående för Sverige, svensk forskning om hur elever med matematiksvårigheter lär sig matematik har funnits sedan 1970, senare forskning har bekräftat bilden men ändå har inget eller väldigt lite hänt i den konkreta undervisningen. Lärstilsforskningen har sitt ursprung i USA men har även forskats på i Sverige. Blickar man ut i verkligheten finns många elever som har det tufft att ta sig igenom till exempel textfrågor i matematik. Genom att sammanföra dessa faktorer har jag undersökt hur man kan anpassa textfrågor i matematik i åk 4, så att fler elever ska känna sig bekväma med språket och klara av den ibland väldigt enkla matematikuträkningen som gömmer sig bland all text. Genom att undersöka tre olika typer av anpassningar av textfrågor i matematik hos åk 4 elever, en enkät till lärare om anpassningar samt en enkät till eleverna där de fick skriva önskemål om hur de tror att matte-lektionerna skulle blir roligare så de lär sig mer så var min ambition och förhoppning om att bilden skulle klarna om vad som behövs i våra matematiklektioner för att fler ska klara just textfrågorna. Denna studie kom fram till att idag ges en traditionell undervisning där de visuella och auditiva eleverna gynnas, lärarna anpassar genom att ge mer till de auditiva och visuella eleverna medan eleverna efterfrågar taktil och kinestetisk undervisning.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:miun-27971 |
| Date | January 2016 |
| Creators | Hultin, Helena |
| Publisher | Mittuniversitetet, Avdelningen för ämnesdidaktik och matematik |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0021 seconds