Bakgrund: En ökning av självskadebeteende som lett till sjukhusinläggning i Sverige har redovisats, vilket visar på ett behov av ökad medvetenhet och kunskap kring området. Beteendet är vanligast förekommande bland tonåringar och unga vuxna, och används som en strategi för att hantera emotionell smärta. Tidigare forskning visar att patientgruppen generellt inte är populär bland sjuksköterskor. Samtidigt poängteras vikten av en terapeutisk relation mellan patient och sjuksköterska för tillfrisknandet. Syfte: Syftet med denna studie är att belysa sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter som lider av självskadebeteende. Metod: En litteraturstudie gjordes där tio kvalitativa artiklar valdes ut för granskning, analys och resultatredovisning. Resultat: Efter analysen bildades sex huvudkategorier: Svårigheter i vårdandet av självskadande patienter, Att skapa terapeutiska relationer, Den emotionella påverkan, Synen på självskadande patienter, Brister i stöd och resurser samt Behov av mer utbildning och träning. Patienter med självskadebeteende ses som en svår patientgrupp att vårda, och det uppstår många olika känslor hos sjuksköterskan, främst negativa, i samband med omvårdnaden. Mer utbildning önskas av merparten av de sjuksköterskor som deltagit i de undersökta studierna. Slutsats: De negativa upplevelserna beror till stor del på okunskap och bristande färdigheter i omvårdnaden av patientgruppen. / Background: An increase in self -destructive behavior that led to hospitalization in Sweden has been reported, indicating a need for increased awareness and knowledge about the area. This behavior is most common among teenagers and young adults, and is used as a strategy to manage emotional pain. Previous research shows that the patient population is generally not popular among nurses. At the same time the importance of a therapeutic relationship between the patient and the nurse is emphasized for the recovery. Aim: The aim of this study is to illuminate nurses' experiences of caring for patients who suffer from self-injurious behavior. Method: A literature review was conducted where ten qualitative articles were selected for examination, analysis and presentation of results. Results: After analysis, six main categories were put together: Difficulties in the care of self-harming patients, Creating therapeutic relationships, Emotional impact, Perception of self-harming patients, Deficiencies in support and resources, and Need for more education and training. Patients with self-injurious behavior are seen as a difficult group of patients to care for and cause many different emotions, mostly negative, in the context of nursing care. More training is desired by the majority of the nurses who participated in the examined studies. Conclusion: The negative experiences depend largely on ignorance and lack of skills in the nursing care of the patient group.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:rkh-856 |
| Date | January 2014 |
| Creators | Hedman, Anna-Karin, Lindström, Ninni |
| Publisher | Röda Korsets Högskola, Röda Korsets Högskola |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0021 seconds