Return to search

Stockholms kommuns klimatanpassningsarbete

I den här uppsatsen görs en studie av vilka förväntade effekter vid en klimatförändring som kan drabba Stockholms kommun, hur kommunens klimatanpassningsarbete ser ut samt vilka prioriteringar som görs i kommunens klimatanpassningsarbete. I studien har jag valt att även ta med en annan aktör, Stockholm Vatten på grund av att de äger och sköter vatten- och avloppsnäten och vattenreservoarerna i Stockholm och är därmed en viktig aktör i Stockholms kommuns klimatanpassningsarbete. Syftet är att göra en studie av Stockholms kommun för att ta reda på hur kommunen kan komma att påverkas av en klimatförändring och hur kommunens klimatanpassningsarbete ser ut. För att komma fram till resultatet har en person intervjuats på miljöförvaltningen, mailkontakt med en person som jobbar inom Stockholm Vatten är genomförd och sekundära källor har också använts. I teoridelen har jag använt mig av Ekologisk hållbarhet, Ekonomisk hållbarhet, Social hållbarhet samt proaktiv och reaktiv planering för att analysera resultatet. En klimatförändring kan påverka Stockholms kommun på många sätt och effekterna som kan drabba kommunen kan bli många, bland annat en ökad nederbörd, översvämningar, utslagen dricksvattenförsörjning, föroreningar, ökad påfrestning på samhällsystemen, ökad risk för ras och skred, temperaturförändringar och påverkan på hela ekosystemet. Sverige kommer att få ett klimat med att få kalla dagar och många extremt varma dagar och detta är en stor hälsorisk på grund av att många människor inte kommer att klara av temperaturförändringen och värmen kommer även att göra att smittor och sjukdomar sprids lättare. Många verksamheter kommer att påverkas i andra länder och detta kommer i sin tur att påverka utvecklingen och behovet av anpassning i Sverige. Om inga åtgärder görs kommer Mälardalen år 2020 att ha en medeltemperatur som dagens Skåne. Kommunen har tagit del av utredningar och rapporter, men än har inte klimatanpassningsarbetet kommit igång. De arbeten som pågår idag är främst byggandet av energieffektiva bostäder samt att markprover har gjorts i vissa områden för att analysera markföroreningar. De prioriteringar som kommunen gör i klimatanpassningsarbetet är energieffektiviseringar i byggnader samt att informera befolkningen för att kunna minska utsläppen genom beteendeförändringar. Slussen är även en prioritering eftersom att området ligger i riskzonen för översvämning och detta skulle få stora konsekvenser för dricksvattnet. Stockholms kommun med sin unika natur och naturvärden måste anpassa stadsplaneringen för en större befolkning samtidigt som en klimatanpassning måste ske och detta ställer höga krav på kommunens klimatanpassningsarbete. En större befolkning kommer öka kommunens påfrestning på miljön och åtgärder måste göras för att påfrestningen blir så liten som möjligt. Målen i det kommande miljöprogrammet, i översiktsplanen och i vision 2030 förverkligar en ekologisk hållbarhet, ekonomisk hållbarhet, social hållbarhet samt en proaktiv planering som gör att en hållbar samhällsutveckling och samhällsplanering kan uppfyllas. Mycket arbete är dock kvar innan alla målen är uppfyllda och kommunen har en minimal miljöpåverkan.

Identiferoai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:sh-2851
Date January 2008
CreatorsEek, Eleonor
PublisherSödertörns högskola, Institutionen för livsvetenskaper
Source SetsDiVA Archive at Upsalla University
LanguageSwedish
Detected LanguageSwedish
TypeStudent thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text
Formatapplication/pdf
Rightsinfo:eu-repo/semantics/openAccess

Page generated in 0.0329 seconds