Syftet med denna uppsats är att undersöka hur Internationella Kvinnodagen uppmärksammas i Sverige 2017. Vilka frågor är centrala, vilken form har evenemangen och vem inkluderas är frågorna som jag ämnar besvara. Som metod har jag använt mig av dokumentstudier samt observation på Internet (Facebook) där 8:e mars evenemang från olika orter i Sverige utgjort studiens material. De teoretiska förståelseramar som legat till grund för analysen består framförallt av Chandra Mohantys teori om intersektionalitet och problematiken kring ett ”globalt systerskap”, Sara Ahmeds teori om ”rummets orientering”, dvs hur rum är orienterade efter de kroppar som är tänkta att vistas där och hur världen görs otillgänglig för vissa kroppar. Jag använder mig även av Jonas Engmans teori om demonstrationer som politisk ritual. I analysen visar jag hur evenemangens utformning vittnar om olika perspektiv på ideologi och samhällsförändring. Jag visar även hur personer och kroppar inkluderas och exkluderas genom den direkta miljön och det indirekta perspektivet (vems erfarenheter och intressen som prioriteras). Studien visar att det råder stor mångfald bland de frågor som tas upp i de olika evenemangen under dagen. Min tolkning av detta är att mediet Facebook möjliggör för även privatpersoner och mindre etablerade organisationer att skapa egna evenemang och själva lyfta sina frågor. Nyckelord: Intersektionalitet, Internationella Kvinnodagen, 8:e mars, politiska ritualer, demonstration, feministiska aktioner, tillgänglighet och inkludering.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:su-144556 |
| Date | January 2017 |
| Creators | Engström, Elin |
| Publisher | Stockholms universitet, Genusvetenskap |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0024 seconds