Syftet med denna uppsats har varit att jämföra skolor i glesbygd med skolor i större tätorter avseende skolornas kontakter med omvärlden inom undervisningen i samhällsorienterande ämnen. Jag har begränsat mig till årskurs 7-9 i kommunala skolor. Undersökningen får betraktas som en fallstudie då jag undersökt sju glesbygdsskolor och sju skolor i större tätorter och då använt mig av en frågeenkät vilken jag skickat ut till undervisande lärare i samhällsorienterande ämnen. Jag ville få svar på om man kan se några skillnader mellan skolor i glesbygd och skolor i större tätorter när det gäller skolornas kontakter med omvärlden samt om kontakterna har ökat minskat eller varit konstanta under den senaste tioårsperioden och vad eventuella förändringar kan bero på. Jag ville även ta reda på om lärarna upplever några hinder och om så är fallet vilka hinder för kontakter. Min teoretiska utgångspunkt har varit tankar och teorier från Freinet men även till viss del Vygotskij samt några av deras efterföljare vilka starkt har betonat hur viktigt det är att skolan samverkar med det omgivande samhället på olika vis i elevernas utbildning. När jag studerade tidigare forskning fann jag att det fanns mycket få forskningsrapporter inom området och att forskarna kommit till olika slutsatser huruvida det är en fördel eller nackdel för en skola om den ligger i en större tätort eller i en glesbygd för att på ett tillfredsställande vis kunna samverka med det omgivande samhället. Min studie har inte visat på några större skillnader mellan glesbygdsskolor och tätortsskolor avseende graden av kontakter. Frekvensen av sådant som besökande föredragshållare och exkursioner/utflykter är något högre bland glesbygdsskolorna men i de flesta fallen är det inte fråga om årligt återkommande inslag utan mer av tillfällig art. Det finns flera skolor i både glesbygd och tätort som inte genomfört något av detta. Avseende studiebesök så har de flesta skolorna genomfört sådana under senare år och här är det i stor utsträckning årligen återkommande sådana. Tätortsskolorna besöker i högre utsträckning museer och teatrar medan glesbygdsskolorna i högre utsträckning besöker industrier. Vanligtvis har eleverna tre eller fyra veckors prao under årskurs 7-9 men det finns avvikelser. En glesbygdsskola har gjort prao frivillig och under förutsättning att föräldrarna står för kostnaderna för exempelvis boende. När det gäller huruvida kontakterna ökat, minskat eller varit konstanta under de senaste tio åren så varierar svaren. Endast en skola (glesbygdsskola) uppger att kontakterna ökat. Nästan samtliga skolor ser tidsbristen som en starkt begränsande faktor för kontakter med omvärlden och en stor andel av skolorna ser ekonomin som ett hinder. Sammanfattningsvis kan sägas att man inte kan finna några större skillnader beroende på om skolan ligger i glesbygd eller i en större tätort.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:umu-109601 |
| Date | January 2015 |
| Creators | Andersson, Glenn |
| Publisher | Umeå universitet, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0024 seconds