Bakgrund: Självskadebeteende innebär att en person avsiktligen tillfogar sig fysiska kroppskador. Personer med ett självskadebeteende beskrivs som en svår grupp att behandla. Både inom somatisk och psykiatrisk vård framkom det att vårdpersonal upplevde det svårt att hantera och vårda personer med ett självskadebeteende. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa vårdpersonalens erfarenheter av och attityder till att vårda personer med ett självskadebeteende. Metod: Tio kvalitativa vetenskapliga artiklar utgör resultatet i denna litteraturstudie och kvalitetsgranskades med IMRAD-modellen. Innehållsanalys med en manifest ansats användes för att granska, analysera och sammanställa resultatet. Resultat: Det resultat som framkom sammanställdes i fyra huvudkategorier. Dessa var vårdpersonalens kompetens och förhållningssätt, vårdpersonalens känslomässiga reaktioner, hanteringsstrategier för att klara arbetet och organisationens inverkan. Slutsats: Bristfällig utbildning och negativa attityder försämrar omvårdnaden. Det är därför viktigt att vårdpersonal får utbildning och handledning för att de ska få verktyg att hantera sina känslor och därigenom medverka till god omvårdnad för personer med ett självskadebeteende. / Background: Self-harm behaviour means that a person intentionally inflict physical injury to the body. Persons with a self-harm behaviour is described as a difficult group of patients to attend. Caregivers in the somatic and psychiatric care experienced it hard to handle and care for people with a self-harm behaviour. Aim: The aim of this study was to describe caregivers’ experiences of and attitudes towards caring for persons who engage in self-harm. Method: Ten qualitative scientific articles constitutes the result of this study and was quality-assured with the IMRAD-model. Content analysis with a manifest approach was used to examine, analyze and compile the results. Results: The results obtained were summarized in four main categories. These were caregivers’ competence and approach, caregivers’ emotional reactions, coping strategies to cope with the work and impact of the organization. Conclusion: Lack of education and negative attitudes deteriorates caring. Therefore it is important that caregivers’ get education and supervision so that they get tools for the management of feelings and thereby being able to participate in providing a good care for persons with a self-harm behaviour.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:umu-117069 |
| Date | January 2016 |
| Creators | Kerttula, Matheus, Lindberg, Daniel |
| Publisher | Umeå universitet, Institutionen för omvårdnad, Umeå universitet, Institutionen för omvårdnad |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.7721 seconds