Studiens syfte var att undersöka om socialtjänster tillämpar 11 § i 5 kapitlet Socialtjänstlagen, där ansvaret för brottsofferstöd är lagstadgat. Samt ge en inblick i hur arbetet ser ut då kommunerna arbetar med brottsutsatta. Grunden i studien baseras på de allmännas och myndigheters uppfattning i sakfrågan, vilket var att socialtjänsten tillhandahåller brottsofferstöd i varierande grad. Lagrum, riktlinjer och teoretiska utgångspunkter presenteras med reflektioner som syftar till att väcka alternativa tankar hos läsaren och belyser därmed ”båda sidorna av myntet”. Verktyget för att samla in empirisk data utgjordes av en enkätundersökning och resultatet bekräftar tidigare uppfattning i ämnet. 200 kommuner blev tillfrågade om att delta i undersökningen, 31 kommuner deltog. Resultatet visade att socialtjänsterna tillämpar brottsofferstöd i varierande grad. Minst 50 procent av kommunerna begår kanske lagbrott, dels genom att inte arbeta uppsökande och dels för att drygt 60 procent enbart har brottsofferstöd i form av; våld i nära relation. Kunskapen hos socialkontoren om de centrala aktörerna; Brottsoffermyndigheten och Brottsofferjouren var bristfällig och höll ingen högre reliabilitet.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:umu-121185 |
| Date | January 2016 |
| Creators | Nordstrand, Emma |
| Publisher | Umeå universitet, Institutionen för socialt arbete |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0019 seconds