Background Carbohydrate counting is a method used to calculate insulin doses to meals, in the treatment of diabetes type 1. Few studies are available with a clear consensus on its efficacy and effect on anthropometrics in children and adolescents. Aim To evaluate if carbohydrate counting as treatment method in diabetes type 1 improved glycemic control and anthropometrics compared to conventional treatment, one and two years after onset in children and adolescents at Astrid Lindgren children’s hospital. A secondary aim was to explore patients and caregivers perception of insulin dosage to meals with focus on efficacy, time consumption and adherence. Method A clinical prospective study was performed on data collected from the Swedish pediatric quality registry (Swediabkids). Children with diabetes onset between 2010 and 2014 registered at Astrid Lindgren Children’s hospital (n=371) were included and divided into two groups, carbohydrate counters and non-carbohydrate counters. Normal distribution was assumed and parametric tests were performed. The registry data was complemented with a web-based questionnaire providing information on perception of carbohydrate counting, answered by 78 subjects. Results Carbohydrate counting reduced insulin requirements (p<0.001) and eliminated differences between pump- and pen users (p<0.001) as well as differences between boys and girls. Glycemic control was not improved by carbohydrate counting one and two years after diabetes onset (p=0.233, p=0.295). An adverse effect was increased body mass index standard deviation score (BMI-sds) (p=0.044), especially amongst girls (p=0.038). Conclusion Carbohydrate counting lowers insulin requirements with maintained glycemic control. Contradictory, greater weight gain was found in the carbohydrate counting group, especially among girls. A plausible explanation is that carbohydrates have taken focus off protein- and fat intake in combination with a more liberal approach to energy dense foods, causing excess energy intake. The strength of carbohydrate counting does not lie in its ability to lower HbA1c-values but as a helpful tool, which patients are happy to use. / Bakgrund Kolhydraträkning är en metod som används för att beräkna insulindoser till måltider, i behandlingen av diabetes typ 1. Få studier finns för att ge en samlad konsensus gällande dess effekt på glykemisk kontroll och tillväxt hos barn och ungdomar. Syfte Att utvärdera om införandet av kolhydraträkning som behandlingsmetod vid diabetes typ 1 påverkat metabol kontroll och tillväxt i jämförelse med konventionell metod, ett och två år efter diabetesdebut. Ett andra syfte var att utforska patienters och vårdnadshavares uppfattning om insulindosering till måltider med fokus på effektivitet, tidskonsumtion och följsamhet. Metod En klinisk prospektiv studie utfördes med data inhämtad från Nationellt kvalitetsregister för barn och ungdomar med diabetes (Swediabkids). Barn och ungdomar som debuterade med diabetes typ 1 på Astrid Lindgrens barnsjukhus mellan 2010 och 2014 (n=371) inkluderades i studien och delades in i två grupper baserat på debutdatum; kolhydraträknare och icke-kolhydraträknare. Materialet bedömdes som normalfördelat och parametriska test utfördes. En tvärsnittsenkät administrerades till studiedeltagarna för att införskaffa fördjupad information om patienters och vårdnadshavares uppfattning om insulindosering till måltider. Den webbaserade enkäten besvarades av 78 deltagare. Resultat Kolhydraträkning reducerade insulinbehovet (p<0.001) och jämställde insulinbehovet mellan pump- och pennanvändare (p<0.001) liksom skillnader mellan pojkar och flickor inom gruppen. Glykemisk kontroll förändrades inte av kolhydraträkning ett och två år efter debut (p=0.233, p=0.295). En oönskad effekt av kolhydraträkningen var en ökning i BMI-sds (p=0.044), speciellt hos flickor (p=0.038). Slutsats Kolhydraträkning från diabetesdebut sänker insulinbehov med bibehållen glykemisk kontroll. Motsägelsefullt, så fanns en viktökning i gruppen som använde kolhydraträkning, speciellt hos flickor. En möjlig förklaring är att kolhydrater har tagit fokus från protein- och fettintag tillsammans med en mer frikostig syn på energität mat, vilket har orsakat ökat energiintag. Styrkan i kolhydraträkning ligger inte i dess förmåga att förbättra glykemisk kontroll men som ett användarvänligt verktyg som patienterna är nöjda med.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:umu-124929 |
| Date | January 2016 |
| Creators | Jelleryd, Elisabeth |
| Publisher | Umeå universitet, Institutionen för kostvetenskap, Karolinska Universitetssjukhuset, Astrid Lindgrens barnsjukhus |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | English |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0019 seconds