Svensk skola får i allt större utsträckning ta emot elever med annan bakgrund än svensk och det ställer stora krav på mottagandet och hur skolor kartlägger de nyanlända elevernas kunskaper och studieerfarenheter. Syftet med denna kvalitativa studie är att få fördjupade kunskaper om hur kartläggnings- och inskrivningsprocessen på språkintroduktionen för nyanlända ser ut. I vår uppsats undersöker vi även om och på vilket sätt studie- och yrkesvägledares kompetens tas tillvara vid kartläggnings- och inskrivningsprocessen. Studien utgår från två kommuner vilka har mottagande av nyanlända och introduktionsprogrammet språkintroduktion. Tolkningsgrunden i vårt examensarbete är hermeneutiskt, då den metoden passar bra när man beskriver om olika företeelser inom exempelvis skolans värld. För att få en förståelse för hur dessa två kommuner tänker kring kartläggnings- och inskrivningsprocessen av nyanlända ungdomar, valde vi att utgå från tre teorier; Konstruktivistisk karriärteori, Careershipteorin och The theory of circumscription and compromise (begränsningar och kompromisser). Resultatet i vår studie visar att skolorna har olika kriterier för placering av nyanlända på språkintroduktion. Där skola 1:s kriterier för placering var att ungdomen skulle vara nyanländ, asylsökande eller under 18 år. Skola 2 placerar nyanlända ungdomar direkt på språkintroduktion och de ungdomar som kommer inflyttandes till kommunen lotsas vidare till andra introduktionsprogram om de bedöms ha tillräckliga kunskaper i svenska och matematik. Studien visar också att de två undersökta skolorna skiljer sig åt när det gällde inskrivnings- och kartläggningsprocessen, där skola 1 vid inskrivningstillfället inte kartlägger elevernas studiebakgrund eller tankar på framtida studie- och yrkesval, medan skola 2 har en inskrivnings- och kartläggningen med en mer allmän och social karaktär redan från första mötet. Resultatet av vår studie visar att det finns både likheter och skillnader i skolornas syn på kompetens, där skola 1 anser att det kan vara en tillgång att ha en studie- och yrkesvägledare med i själva kartläggningen, men att det inte behövs vid inskrivningen. Skola 2 anser att vägledaren inte behövs vid kartläggningen, utan att det är bättre att vägledaren kommer in senare i processen. Personen på skola 2 som sköter inskrivningen och kartläggningen har en viss vägledarkompetens medan den person som har hand om inskrivningen på skola 1 är administratör. Den kartläggningen som sker på SPRI är av en pedagogisk karaktär.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:umu-129541 |
| Date | January 2016 |
| Creators | Hurtig, Pia, Sjögren, Åsa |
| Publisher | Umeå universitet, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Umeå universitet, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.002 seconds