Kommersiellt entreprenörskap är den vanligaste formen av entreprenörskap, men under de senaste decennierna har samhällsentreprenörskap fått en mer betydande roll (Austin et al., 2006, s. 1). Mycket är ostuderat kring samhällsentreprenörskap, främst gällande processen att starta och utveckla samhällsorienterade företag (Martínez et al., 2018, s. 2). Drivkrafterna hos en samhällsentreprenör fokuserar på att bidra till samhällsnytta till skillnad från en kommersiell entreprenör där fokus ligger på ekonomisk tillväxt (Sastre-Castillo et al., 2015, s. 354). I och med detta fokus kan en del hinder och svårigheter för samhällsentreprenörer identifieras. Dessa är enligt Oganisjana et al. (2017, s. 34) bristande kompetens, begränsade kontaktnät, höga risker, bristande finansieringsmöjligheter och brist på mätbarhet. För att underlätta dessa hinder finns möjligheten att få vägledning från en accelerator. En accelerator fokuserar på att effektivisera lärandet hos entreprenörer, förbättra deras innovativa förmåga och utbilda entreprenörer inom affärsutveckling (Levinsohn, 2014, s. 4). Efter vår undersökning av tidigare forskning upplevde vi ett gap i forskningen kring kopplingen mellan en accelerator och samhällsentreprenörer. Med detta som grund är syftet med studien att berika den forskning som finns gällande samhällsentreprenörskap och undersöka hur en accelerator påverkar samhällsentreprenörer i processen från idé till hållbar verksamhet, vilket leder fram till vår frågeställning: Hur påverkar acceleratorer samhällsentreprenörer i processen från idé till hållbar verksamhet? För att svara på denna frågeställning utförde vi en kvalitativ studie med en grupp samhällsentreprenörer som alla är anslutna till en accelerator. Datainsamlingsmetoden som användes var semi-strukturerade intervju i fokusgrupp och därefter genomfördes en analys för att hitta mönster och återkommande teman i datan. Från våra respondenter kunde vi utläsa att det finns ett antal hinder och svårigheter som uppkommer under processen. De största svårigheterna som identifierades är kombinationen av samhällsnytta och lönsamhet, att legitimera verksamheten genom att formulera och förmedla ett värdeerbjudande, finansiering och en förlängd startfas. För att överkomma dessa hinder anser respondenterna att passion och empati är de viktigaste egenskaperna och därmed ses kompetenser som sekundärt. Resultatet från denna studie påvisar att genom att bortse från vikten av kompetens i uppstarten av verksamheten synliggörs tecken på begränsad rationalitet och samhällsentreprenörerna löper därmed risken att förlänga uppstartsfasen då anskaffning av kompetenser inte får tillräckligt stort fokus. Detta i kombination med de hinder och svårigheter som identifierats leder till en förlängd startfas där samhällsentreprenörerna genomgår både en utvecklingsfas och även en etableringsfas. Etableringsfasen innefattar svårigheter som utveckling av en stabil kundbas och hållbar finansiering. Baserat på detta anser vi att samhällsacceleratorer i stor utsträckning påverkar samhällsentreprenörer i deras process då de kan vägleda och utbilda dem genom att uppmärksamma begränsad rationalitet och därmed även vikten av kompetens. Genom denna vägledning kan processen underlättas och förkortas vilket kan medföra reducerade svårigheter. Således kan denna studie bidra med kunskap kring acceleratorers påverkan på den samhällsentreprenöriella processen.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:umu-160689 |
| Date | January 2019 |
| Creators | Jonsson, Linnéa, Lindgren, Anna |
| Publisher | Umeå universitet, Företagsekonomi, Umeå universitet, Företagsekonomi |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0026 seconds