Matchningen på arbetsmarknaden kan mätas med hjälp av Beveridgemodellen. I denna modell är arbetslöshet och vakanser centrala mått för att mäta matchningsgraden. Det är dock möjligt att utöka denna för att ta hänsyn till individsammansättningen i arbetskraften och konjunkturförändringar. I denna studie används data från Sveriges samtliga 21 län under tidsperioden 2006–2018 för att avgöra hur individsammansättningen i arbetskraften kan påverka matchningen. Detta görs med paneldataregressioner där både fixa effekter och tidseffekter används. Fokuset med denna studie ligger på utrikesfödda, dels för att tidigare studier visat att denna grupp har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden, men även på grund av den rådande samhällsdebatten kring integration. När hänsyn togs till fixa effekter och multikollinearitetsproblem visar studien att en ökning av utrikesfödda som andel av befolkningen med 1% ökar arbetslösheten med 0,91%. När tidseffekter inkluderas blir dock parameterestimatet ej signifikant, och det går då ej att säga vilken effekt utrikesfödda har på arbetslösheten. Framtida studier skulle kunna göra en omformulering av modellen likt Håkansson (2014) med annat data för att få signifikanta estimat då tidseffekter inkluderas.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:umu-160995 |
| Date | January 2019 |
| Creators | Pawlik, Cesar |
| Publisher | Umeå universitet, Nationalekonomi |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.1259 seconds