Den här uppsatsen syftar till att undersöka utanförskapet som tema i Maria Gripes Agnes Cecilia – en sällsam historia (1981). Uppsatsen analyserar hur romankaraktärernas utanförskap hänger samman med deras utveckling samt hur detta kan kopplas till den kvinnliga utvecklingsromanen som genre. Vidare undersöks huruvida utanförskapet kan ses som romanens tema, vilket även innebär att uppsatsen reflekterar över olika definitioner av tema som begrepp. Uppsatsen utgår inte från någon särskild teori, till hjälp tas därför en rad olika verk som behandlar tidigare forskning av Agnes Cecilia - en sällsam historia samt Maria Gripes författarskap i stort. Skuggornas förtrogna (2000) av Ying Toijer-Nilsson och Sökande, spegling, metamorfos (1994) av Carina Lidström är de verk som används mest frekvent. För att synliggöra olika definitioner av tema som begrepp används Peter Hallbergs Litterär teori och stilistik (1972) och Christian Mehrstams artikel ”Superhjältar och björnvarelser: temabegreppet och lärarens förberedande läsning från förskolan till mellanstadiet” (2019). Analysen redogör först för hur utanförskapet kommer till uttryck i romanen. Därefter framgår hur utanförskapet ligger till grund för karaktärernas personliga utveckling men även för själva händelseförloppet i romanen. Vidare behandlas romanen utifrån den kvinnliga utvecklingsromanen som genre, där riktas fokus mot relationen mellan mor och dotter vilket visar sig vara starkt kopplat till romanens utanförskap. / The purpose of this bachelor’s essay is to examine the exclusion as a theme in Agnes Cecilia (1981) by Maria Gripe. The essay is analysing the exclusion of the characters in the novel and the way this might be linked to their personal development, which leads the essay to a further focus: the female development novel as a genre. The essay also examines whether the exclusion can be seen as the theme of the novel, which makes the essay reflect on ways to define theme as a concept. The essay is not based on any theory, but previous research on Agnes Cecilia and the authorship of Maria Gripe are frequently used. Skuggornas förtrogna (2000) by Ying Toijer-Nilsson and Sökande, spegling, metamorfos (1994) by Carina Lidström are the ones of most importance. Litterär teori och stilistik (1972) by Peter Hallbergs and the article ”Superhjältar och björnvarelser: temabegreppet och lärarens förberedande läsning från förskolan till mellanstadiet” (2019) by Christian Mehrstam are both used to clarify different definitions of theme as a concept. The analysis examines how the exclusion is expressed in the novel and the way this exclusion is the basis of the characters personal development, as for the course of events in the novel. Furthermore, the analysis focuses on the female development novel as a genre. The relationship between mother and daughter is especially highlighted, since it turns out to be strongly linked to the exclusion of the novel.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:umu-191974 |
| Date | January 2021 |
| Creators | Bergqvist, Linnéa |
| Publisher | Umeå universitet, Institutionen för kultur- och medievetenskaper |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0028 seconds