Women and men’s experiences and needs in relation to induced abortion, and their views on the prevention of unintended pregnancies were explored through questionnaire studies at 10 and13 Swedish women’s clinics (Papers I–IV). Among 798 women in age range 14 – 49, 35% had experience of at least one previous abortion, and in the age range 20 – 49, 41%. The risk factors for repeat abortion were having children (Odds Ratio [OR] = 2.57), lack of emotional support (OR 2.09), unemployment or sick leave (OR 1.65), tobacco use (OR 1.56), and low educational level (OR 1.5). Among 590 men in age range 16 – 63, 32% had been involved in at least one previous abortion. The risk factors were, being a victim of violence or abuse (OR 2.62), unemployment or sick leave (OR 2.58), and having children (OR 2.0). Tobacco use was common, among both women (33%) and men (50%), and among those with repeat abortion 41% and 57%, respectively. Some considered societal efforts important for prevention, (Paper I–II). Overall care-satisfaction (Paper III) was high (74% of women and 52% of men). For women, factors associated with high care-satisfaction were being well treated by the staff (OR 11.78), sufficient pain relief (OR 3.87), adequate information about the gynaecological examination (OR 2.25), suitable contraceptive counselling (OR 2.23), and accessibility to the clinic by phone (OR 1.91). For men, the factors were being well treated by the staff (OR 5.32) and adequate information about the abortion procedure (2.64). Existential experiences and needs related to abortion were investigated among 499 women. Three components were identified (Paper IV): existential thoughts (61% of women), existential practices (48%), and humanisation of the foetus (67%). A higher presence of existential components correlated with difficulty in deciding to abort and poor psychological wellbeing after the abortion. Interviews with 24 women and 13 men on their experiences and needs related to home abortion and views on the prevention of unwanted pregnancies revealed two overarching themes (Paper V). Home abortion increased autonomy: both women and men demonstrated self-care ability. However, autonomy was related to dependence: the desire to be treated with empathy and respect on equal terms and receive adequate information adapted to individual needs. They were motivated to avoid a subsequent abortion, but planned contraceptive follow-ups were rare. Both individual and societal challenges were implied: women and men experiencing repeat abortion appeared more disadvantaged and abortion involved complex aspects beyond medical procedures and routines. Thus, abortion care should be continuously evaluated to ensure care satisfaction, safety, and contraceptive adherence. Preventive efforts would include work opportunities, sex and relationship education, and cheap and effective contraceptives. Minimising differences between socioeconomic groups is important, and both individuals and society should share the responsibility for these efforts. / De senaste åren har kvinnor fått ökade möjligheter att välja mellan olika abortprocedurer, vilket medfört att andelen medicinska aborten har ökat och utgör 89% av alla inducerade aborter före utgången av graviditetsvecka 9. Den medicinska aborten kan avslutas i hemmet om kvinnan så önskar och inga hinder finns. Generellt finns begränsad kunskap om kvinnor och framför allt män som är involverade i en abort. Socialstyrelsens register ger endast information om; vilken vecka aborten avslutas i, abortmetod (medicinsk/ kirurgisk), kvinnans ålder, kommuntillhörighet, antal barn och tidigare aborter. Det innebär att det finns begränsad möjlighet att undersöka eventuella skillnader mellan olika grupper. En relativt hög andel (40%) av de abortsökande kvinnorna har erfarenhet av att ha gjort minst en tidigare abort, men kunskap om den gruppen är begränsad. Det övergripande syftet med den här avhandlingen var att undersöka kvinnors och mäns upplevelser och behov i samband med en abort och deras syn på förebyggande insatser. Kvantitativa och kvalitativa metoder har använts i de olika delarbetena (I– V) samt teoretiska modeller som utgår från folkhälso- och omvårdnadsperspektiv. Samtliga studier är godkända av den regionala etikprövningsnämnden i Uppsala. Delarbete I–IV bygger på resultat från en multicenter studie som genomfördes 2009, där 10 och 13 svenska kvinnokliniker deltagit. Syftet med delstudie I och II var att undersöka riskfaktorer för upprepad abort bland kvinnor och män. Två enkäter (kvinna/man) delades ut på kliniken i samband med att kvinnorna sökte för abort. Enkäten besvarades av 798 kvinnor efter genomgången abort. Männen som var involverade i graviditeten blev tillfrågade att delta i studien av kvinnorna och 590 män besvarade enkäten. Separata frankerade kuvert bifogades, vilket möjliggjorde att kvinnorna och männen kunde besvara enkäten oberoende av varandra. Resultatet i delarbete I och II visade att 35% av 798 kvinnor i åldern 14 – 49 hade erfarenhet av minst en tidigare abort och den andelen var högre i åldern 20 – 49; 41%. Upprepad abort var associerat med; att ha barn (Odds Ratio [OR] = 2.57), brist på emotionellt stöd (OR 2.09), att vara arbetslös eller sjukskriven (OR 1.65), rökning/snusning (OR 1.56), och låg utbildningsnivå (OR 1.5). För de 590 männen i åldern 16 – 63 hade 32% erfarenhet av minst en tidigare abort. Upprepad abort var associerat med; att ha varit utsatt för våld eller tvång (OR 2.62), att vara arbetslös eller sjukskriven (OR 2.58), och att ha barn (OR 2.0). Daglig tobaksanvändning var vanligt förekommande bland både kvinnor (33%) och män (50%), men vanligare bland dem med erfarenhet av upprepad abort (41%/57%). Konkreta åtgärder som kvinnor och män med aborterfarenhet efterfrågar i det förbyggande arbetet är fler arbetstillfällen, mer och bättre kvalitet på sexoch samlevnadsundervisningen i skolan, hög tillgänglighet till billiga och effektiva preventivmedel samt kvalificerad rådgivning. Slutsatserna i delarbete I och II är att kvinnor och män med erfarenhet av en abort löper hög risk för en upprepad abort. Personer med erfarenhet av upprepad abort är mer socioekonomiskt utsatta. Att minska skillnader mellan olika socioekonomiska grupper kan därför vara av betydelse i det förebyggande arbetet med oönskade graviditeter. Delarbete III syftade till att undersöka hur nöjda kvinnor och män upplevt vården i samband med en inducerad abort samt att identifiera faktorer som har samband med en hög grad av tillfredsställelse med vården. De flesta var nöjda med vården, men en fjärdedel (26%) av kvinnorna och nästan hälften av männen (48%) var inte helt nöjda. Den viktigaste faktorn för hög tillfredsställelse med vården var att ha fått ett gott bemötande bland både kvinnor (OR 11.78) och män (OR 5.32). Andra faktorer av betydelse var för kvinnorna att ha fått tillfredsställande; smärtlindring (OR 3.87), information om den gynekologiska undersökningen (OR 2.25), och preventivmedelsrådgivning (OR 2.23), samt att det var lätt nå kliniken via telefon (OR 1.91). För männen var även information om abortproceduren en viktig faktor för deras totala tillfredsställelse med vården (2.64). Slutsatserna i delarbete III är att en fjärdedel av kvinnorna och varannan man inte var helt nöjda, vilket indikerar att abortvården kan förbättras, speciellt avseende männen. Bland både kvinnor och män, är ett positivt bemötande från personalen den viktigaste faktorn för en tillfredsställande upplevelse av vården i samband med abort. Delarbete IV syftade till att undersöka förekomsten av existentiella tankar, känslor och handlingar bland 499 kvinnor som gjort en abort. Genom faktoranalys identifierades olika existentiella komponenter relaterade till en inducerad abort. Resultatet visade att sex av tio kvinnor hade existentiella tankar om livet, döden, mening och moral. Nästan hälften av kvinnorna uppgav att de hade behov att genomföra en symbolisk handling i relation till aborten, och 67% tänkte på fostret i termer av ett barn. Högre grad av existentiella faktorer korrelerade med större svårighet att fatta beslut om abort, och ett sämre psykiskt välbefinnande efter aborten. Slutsatserna i delarbete IV är att existentiella känslor, tankar och handlingar i samband med abort är vanligt förekommande. Detta är för vårdpersonalen en utmanande aspekt som inte självklart inkluderas i abortvården och dess styrdokument. Syftet med delarbete V, som var en kvalitativ studie, var att undersöka kvinnors och mäns upplevelser och behov i samband med hemabort. Syftet var även att belysa deras syn på samhälleliga åtgärder för att förebygga oönskade graviditeter. Kvinnorna rekryterades från fem olika kvinnokliniker och männen tillfrågades om att delta i studien genom kvinnorna. Tjugofyra kvinnor och 13 män intervjuades via telefon. Innehållsanalysen mynnande ut i två övergripande teman; autonomi som beskriver att beslutet om abort och valet av metod var väl genomtänkt av kvinnan, men oftast med stöd av partner. Hemmiljön ökade deras integritet och kontroll, vilket också underlättade deras möjligheter att fritt uttrycka och dela känslor; beroende som beskriver kvinnors och mäns önskan att bli behandlade med värdighet och respekt och att få tillfredsställande information som är individuellt anpassad för deras behov. Resultatet indikerar att hemabort ställer höga krav på vårdpersonalens kommunikationsförmåga. Kvinnor och män var motiverade att förebygga en ny oönskad graviditet men ett planerat återbesök var ovanligt. I det förebyggande arbetet av oönskade graviditeter ansågs fast arbete, förbättrad kommunikation/utbildning och subventionerade preventivmedel som viktigt. Slutsatserna i delarbete V är att hemabort ökar kvinnors och mäns autonomi, men samtidigt finns ett uttalat beroende av att vårdpersonalen utformar vården individuellt och med respekt för olika livssituationer. Rutiner och uppföljning bör därför kontinuerligt utvärderas för att säkerställa både kvaliteten av abortvården men också följsamheten i användningen av preventivmedel. Oönskade graviditeter och aborter är inte frågor som enbart berör kvinnor eller hälso- och sjukvården, det är större än så, ett delat ansvar som berör både individer och samhället.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:uu-179250 |
| Date | January 2012 |
| Creators | Makenzius, Marlene |
| Publisher | Uppsala universitet, Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Uppsala |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | English |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Doctoral thesis, comprehensive summary, info:eu-repo/semantics/doctoralThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | Digital Comprehensive Summaries of Uppsala Dissertations from the Faculty of Medicine, 1651-6206 ; 795 |
Page generated in 0.0028 seconds