In the strive towards a highly competitive market, the European Commission has long promoted an extensive use of so-called private enforcement, where individuals claim their rights, as guaranteed by the acquis communautaire, before national courts. The incentive to litigate is, mostly, the right to receive damages for loss suffered due to another private party’s violation of the EU antitrust rules, established by the CJEU in its famous ruling in Courage, in 2001. Lately, the Commission seems to believe that the aim of a more effective private enforcement of antitrust law justifies rather extensive intrusions into the internal legal systems of the Member States. In a White Paper of 2008, the Commission proposed several measures aimed at enhancing the possibilities for individuals to be awarded with compensation for having suffered from a breach of the antitrust rules. These measures include the harmonization of certain national procedural laws, to facilitate inter alia damages claims at a national level. One year later, in 2009, an internal document with a draft for a directive was leaked out from the Commission, which suggests that there are advanced plans for issuing a harmonizing legislation. Extensive critique has been aimed at the Commission’s proposal, mainly on the basis that procedural rules should be left unaltered by the European Union. Procedural rules are often considered to be the result of careful considerations of specific domestic characteristics and problems, which over time have resulted in a well-balanced internal system based on legal traditions and culture. Even though national rules would still apply in purely domestic situations, it is said that the internal balance of the national procedural systems would be undermined if certain procedural rules were to be harmonized throughout the Union. This thesis aims at analysing whether the aim of an effective private enforcement of Union competition law does justify a harmonization of procedural rules that could facilitate inter alia private damage claims before national courts. In the case of a confirmative answer, the work also aims at answering to the question of what form such a harmonization should take: should the Commission initiate a legislative process or should it be left to the CJEU to continue developing the state of law through sporadic rulings on the matter? Recourse is made throughout the work to several important general principles of Union law, such as the principles of national procedural autonomy, subsidiarity, and equality. / I sin strävan efter att åstadkomma en marknad med hög konkurrenskraft har Europeiska kommissionen länge förespråkat ett mer extensivt nyttjande av så kallad private enforcement (ung. privat genomförande) där individer åberopar sina rättigheter, som följer av acquis communataire, inför nationella domstolar. Incitamentet för att driva processer består i dessa fall mestadels av rätten att erhålla skadestånd för den skada som klaganden lidit på grund av en annan privat aktörs brott mot konkurrensreglerna, grundad av EU-domstolen (EUD) i målet Courage, 2001. På senare tid tycks kommissionen anse att målet med en mer effektiv private enforcement rättfärdigar relativt djupa intrång i medlemsstaternas interna rättssystem. I en Vitbok från 2008 föreslog kommissionen flera medel för att förbättra möjligheterna för individer att erhålla kompensation för skada orsakad av konkurrensöverträdelser. Förslagen skulle innebära en harmonisering av vissa processuella regler för att underlätta bland annat skadeståndstalan på nationell nivå. Ett år efter Vitbokens publicering läckte ett annat dokument ut från kommissionen, innehållande ett utkast på ett direktiv som föreslår liknande regler som Vitboken. Detta tyder på att det finns långt skridna planer för att skapa en harmoniserande lagstiftning på EU-nivå. Omfattande kritik har riktats mot kommissionens förslag, mestadels på grunden att processuella regler bör undanhållas från Europeiska Unionens inflytande. Processuella regler anses ofta vara en produkt av noggranna överväganden av nationella särdrag och problem, som under tidens gång lett till ett välbalanserat internt system baserat på gamla rättstraditioner och rättskultur. Trots att nationella regler skulle fortsätta att gälla för rent interna situationer, påstås det att den interna balansen inom de nationella processuella systemen skulle undergrävas vid en harmonisering. Denna magisteruppsats syftar till att analysera huruvida målet med en effektiv private enforcement av Unionens konkurrensregler rättfärdigar en harmonisering av processuella regler, för att underlätta bland annat privata skadeståndstalan i nationella domstolar. Om så visar sig vara fallet skall arbetet även undersöka vilken form en sådan harmonisering borde ta: skall kommissionen initiera en lagstiftningsprocess eller skall det vara upp till EUD att fortsätta utveckla det relevanta rättsläget? Under arbetet används genomgående några viktiga generella EU-rättsliga principer som referensramar. Dessa är bland annat principen om nationell processautonomi, subsidiaritet och likabehandling.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:uu-196484 |
| Date | January 2013 |
| Creators | Rylander, Lisa |
| Publisher | Uppsala universitet, Juridiska institutionen |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | English |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0024 seconds