Return to search

Språkvanor och självskattad språkutveckling hos svenskar på Island : En studie av flerspråkighet i andraspråksmiljö

Syftet med denna magisteruppsats är att se hur svenskar bosatta på Island hanterar sin fler­språkighet, det vill säga hur deras språkvanor ser ut och hur de anser att respektive språk ut­vecklas alternativt bleknar. Detta undersöks med hjälp av en enkät innehållande frågor om i vilken utsträckning isländska, svenska och andra språk används i vardagen, hur den uppfattade språkutvecklingen ser ut, om svenskan påverkas av isländskan samt hur viktigt det anses vara att kunna tala isländska på Island, att bevara svenskan och att föra den vidare till nästa generation. Sammanlagt har 21 Islandssvenskar svarat på enkäten. Resultatet visar att isländska är det språk som används i högst utsträckning i informan­ternas vardag. Både vid arbete och studier och i kontakt med islänningar är isländska det dominerande språket. Informanterna umgås ofta med både islänningar och svenskar och tar del av medier på båda språken. Det faktum att vardagen till stor del levs på isländska tycks påverka informanternas svenska. Många upplever att de blandar isländska och svenska, särskilt i tal, och att isländskan påverkar när de talar svenska. Ungefär en tredjedel har någon gång upplevt att det varit pro­blematiskt att tala svenska. Svårigheterna finns på olika språkliga nivåer och kan exempelvis innebära att det är svårt att minnas svenska ord eller att isländska regler gällande syntax och böjning appliceras på svenska. Detta tyder på att Islandssvenskarnas förstaspråk utsatts för språkförlust, attrition. Slutligen visar denna studie att attityd och motivation påverkar både språkvanorna och den självskattade språkutvecklingen. De informanter som värdesätter kunskaper i isländska använder i högre utsträckning än andra isländska i vardagen, inte bara med islänningar utan också med andra invandrare. De informanter som anser sig ha gjort störst framsteg vad gäller kunskaper i isländska har dessutom alla en hög motivation till att lära sig språket. På samma sätt verkar en lägre motivationsgrad kunna bidra till att språket inte utvecklas i lika hög grad.

Identiferoai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:uu-228037
Date January 2014
CreatorsEricson, Nina
PublisherUppsala universitet, Institutionen för nordiska språk
Source SetsDiVA Archive at Upsalla University
LanguageSwedish
Detected LanguageSwedish
TypeStudent thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text
Formatapplication/pdf
Rightsinfo:eu-repo/semantics/openAccess

Page generated in 0.0022 seconds