Förändringskrafter såsom klimatförändringar, ny teknik, globalisering, demografi och värderingar skapar utmaningar för den kommunala verksamheten i Sverige. Krav på förbättring och effektivisering av offentlig verksamhet ökar ständigt och kvalitetsfokus blir allt viktigare. Offensiv kvalitetsutveckling med principer, arbetssätt och verktyg som hjälper organisationer att ge kundtillfredsställelse i en snabbt föränderlig värld behöver genomföras. Syftet med arbetet har varit att undersöka hur ett kvalitetsledningsarbete i en offentlig förvaltning kan utföras och Samhällsbyggnadsförvaltningen i Kinda kommun i södra Östergötland har varit föremål för fallstudien. I januari 2018 införde kommunen en ny organisation och Samhällsbyggnadsförvaltningen var den förvaltning som genomgick störst förändring då flera förvaltningar slogs samman till en gemensam. När verksamheten drog igång uppdagades brister och behov och det blev tydligt att rutiner som behövdes för den nya organisationen saknades. Det ansågs prioriterat att börja arbetet med att införa ett kvalitetsledningssystem som främjar utveckling inom områdena struktur, kultur och systematik och som dessutom integrerar hållbar utveckling. Uppsatsarbetet inleddes med en teoristudie och skapande av ett teoretiskt ramverk som bygger på en generell förbättringsprocess med input, förändringsprocess och output. Ramverket innehåller bland annat teorier om modellen PESTLE, Maslows behovstrappa, hållbar utveckling, Hörnstensmodellen, Total Quality Management/Offensiv kvalitetsutveckling, transaktionellt och situationsanpassat ledarskap, PAV-modellen, förändringsprocesser enligt Janssen, Lewin, Kotter, med flera samt organisationskultur och lärande organisation. Fallstudien genomfördes med hjälp av intervjuer, observationer, enkät och work-shops. Djupintervjuer genomfördes för att erhålla kunskap om hållbar förändringsledning och teleintervjuer och internetsökningar gav tips om arbetssätt, verktyg och införande. Analysen gjordes genom att resultatet applicerades och sorterades med utgångspunkt från indelningen i det teoretiska ramverket. Resultatet visar att vikten av ett engagerat ledarskap inte nog kan poängteras och behov av att skapa en känsla av angelägenhet, genom att säkerställa en tydlig bild över förbättringsbehov, är stor. Införandet av ett kvalitetsledningssystem är en förändringsprocess där nuläget och förbättringsbehov behöver kartläggas för att därefter ta fram en förändringsstrategi. Verksamheten behöver bestämma sig för vilka principer som ska ingå i deras ledningssystem och vilka arbetssätt och verktyg som ska stödja principerna. Hållbarhetsprinciperna bör integreras i kvalitetsledningssystemet för att säkerställa en hållbar kvalitetsutveckling. Det finns ett värde i att ha en n-stegsmodell att hålla sig till och få stöd av genom förändringsarbetet. En införandemodell föreslås där det inledningsvis handlar om att skapa strukturer och system. För att underlätta benchmarking och kunskapsuppbyggnad är det en fördel att bli medlem i SIQ (Swedish Institute for Quality) och delta i deras nätverk för att få stöd och hjälp. Att skapa en kvalitetskultur tar tid och det krävs uthållighet, ständigt lärande av misstag och ett kontinuerligt förbättringsarbete. / Drivers for change like climate change, new technology, globalisation, demographyand values create challenges for public sector and municipalities in Sweden. Demandsfor improvement and making the public sector more efficient increase. Focus onquality becomes more and more important. Total Quality Management (TQM) withvalues, techniques and tools need to be implemented to support organisations withcustomer satisfaction in a fast changing world. The aim of this bachelor thesis is to explore how a quality management system inpublic sector can be designed. The Civil Services Department (Samhällsbyggnadsförvaltningen) in Kinda Municipality in Sweden has been in focus inthis case study. In January 2018 a new organisation was introduced, and the Civil Services Department was the department that was subject to the biggest changes when several departments were merged. When the work started in the new form several deficiencies and needs became apparent and it became clear that the new organisation lacked necessary routines. Introducing TQM became a priority in orderto promote development in structure, culture and systematics as well as integrating sustainable development. The research was initiated by conducting a theory study and creating a theoretical framework based on a general improvement process with input, change process andoutput. The framework contains theories of the PESTLE model, Maslows, sustainable development, The cornerstone model, TQM, transactional and situation based leadership, The PAV-model, change processes according to Janssen, Lewin, Kotter amongst others, as well as culture of organisations and learning organisations. The case study was carried out through interviews, observations, a survey and workshops. In depth interviews were conducted in order to obtain knowledge ofsustainable change management and telephone interviews as well as internet researchsuggested techniques, tools and implementation. The analysis was made by applying the result and sorted based on the theoretical framework. The result from the case study shows that the importance of management commitment cannot be stressed enough. It is necessary to create a sense of urgency by ensuring there is a clear picture of the need for change. The introduction of a quality management system is a change process where the present situation and the need for change need to be mapped out followed by the creation of a change strategy. It is necessary for the organisation to determine which principles to include in its management system and which techniques and tools to use to support the principles.The principles for sustainability should be integrated into the quality management system to ensure a sustainable quality development. There is a value to employ a n-step model for support and guidance throughout the change process. Anintroduction model is suggested in which the initial phase requires the creation ofstructure and systems. Membership in SIQ makes it easier to benchmark and shareknowledge and to participate in their network to receive support and aid. Creating aculture of quality takes time and requires perseverance, constant learning from mistakes and continuous improvement.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:uu-386492 |
| Date | January 2019 |
| Creators | Uneram, Cecilia |
| Publisher | Uppsala universitet, Institutionen för teknikvetenskaper |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | TVE-LKF ; 19 001 |
Page generated in 0.0031 seconds