Den snabba utvecklingen av det nya genredigerande verktyget CRISPR-Cas9 har öppnat dörren för behandlingen av svåra, virusorsakade sjukdomar. Herpes simplexvirus typ 1 (HSV-1), en av de mest vanligt förekommande virus i världen, kan etablera sig latent i känselnervceller. Stressfaktorer kan orsaka herpeskeratit, som är en sekundär infektion av ögat vilket leder till inflammation och potentiell ärrbildning. Vid upprepade återfall kan herpeskeratit resultera i synnedsättningar och i allvarligare fall blindhet, och därför anses det som en stor samhällsbörda. Denna uppsats undersöker förutsättningarna att CRISPR-Cas9 i framtiden ska användas för att effektivisera behandlingen av herpeskeratit. Detta görs först genom att beskriva hur HSV-1 infekterar människokroppen, etablerar latens och skadar hornhinnan. Sedan introduceras utvecklingen av CRISPR-Cas9 som ett molekylärt verktyg där dess fördelar och nackdelar beskrivs. Slutligen sammanfattas de tre olika tillvägagångssätten av forskare som undersöker möjligheten att skapa en CRISPR-Cas9-baserad behandling. Den första metoden baseras på användningen av CRISPR-Cas9 för att dämpa virusreplikation vilket resulterar i att konsekvenserna blir lindrigare vid eventuella återfall. Detta alternativ har visat sig vara framgångsrikt in vitro och det kringgår en del utmaningar gällande leveranssystemet, men är begränsad i sina användningsområden. Den andra metoden baseras på att redigera känselnervceller så att de konstant utsöndrar CRISPR-Cas9 samt relevanta guide- RNA för dämpningen av virionbildandet likväl som förebyggandet av en primärinfektion. I praktiken blir detta svårt att tillämpa som behandlingsmetod på grund av ett antal tekniska svårigheter. Det tredje alternativet är att klyva det latenta HSV-1 genomet. Detta skulle omöjliggöra en sekundärinfektion. In vitro-experiment har visat att det är möjligt, men svårigheter med leveranssystem och effektiviteten har gjort det problematiskt att dra några relevanta slutsatser om CRISPR-Cas9 är rätt väg eller inte. Andra genredigerande enzymklasser, exempelvis meganukleaser, har haft större framgång i musmodeller. Forskningen gällande CRISPR-Cas9 är vid ett tidigt stadium, men har väckt stort intresse inom forskningsvärlden. Med fortsatt optimeringen av CRISPR-Cas9, och dess framgång i andra virussammanhang är det troligt att CRISPR-Cas9 eventuellt kommer vara en del av lösningen för att bota herpeskeratit.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:uu-472468 |
| Date | January 2021 |
| Creators | Everett Palm, Erik |
| Publisher | Uppsala universitet, Institutionen för biologisk grundutbildning |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.002 seconds