Laboratory work and student motivation are two lead roles in physics education. Laboratory work provides a strategy to help students conceptualise about physical phenomena while student motivation is a more general but no less crucial part of all education and education research. Cognitive processes alone can not entirely explain how students understand things. Due to both these parts' importance in physics education it is important to not only examine them separately but to examine the relationship between the two, which prompts the purpose of this project. This project aims to examine the effect of laboratory work on student motivation. 15 university students' perspectives on this were qualitatively explored through semi-structured interviews. The participants were restricted to students at Uppsala University and KTH Royal Institute of Technology who had chosen a bachelor's, teacher's, or master's programme in physics or engineering. The interviews were transcribed, translated, and analysed. The theoretical framework for this project was attribution theory and the methodological framework was phenomenography. Through the analysis six categories of how laboratory work affects motivation emerged; inquiry, lab partner, teacher, use of time, structure, level of difficulty, and interest. From this, ten major conclusions were drawn; verifying the theory can be motivating, a higher level of inquiry is more motivating, external causes perceived as controllable decreases motivation, lab assistants may increase motivation, the time pressure may be unmotivating, attributing success to structure is motivating, the low level of difficulty is unmotivating, individual interest in physics is motivating, and a high level of inquiry could stimulate situational interest which in time may increase motivation. This provides an overview of how laboratory work affects motivation, partially explaining the relationship between these two lead roles. / Laborativt arbete och studiemotivation är två huvudroller inom fysikutbildning. Laborativt arbete utgör en strategi för att hjälpa elever konceptualisera kring fysikaliska fenomen medan studiemotivation är en mer generell men inte mindre viktig del av all utbildning och utbildningsforskning. Kognitiva processer kan inte i sig självt fullkomligt förklara hur elever förstår saker. På grund av båda dessa delars betydelse i fysikutbildning så är det viktigt att inte bara undersöka dem separat utan att också undersöka sambandet mellan dem, vilket uppmanar till syftet med det här projektet. Det här projektet syftar till att undersöka effekten laborativt arbete har på studiemotivationen. 15 universitetsstudenters perspektiv på detta utforskades kvalitativt genom semistrukturerade intervjuer. Deltagarna begränsades till studenter vid Uppsala universitet och Kungliga Tekniska Högskolan som har valt ett kandidat-, lärar-, eller masterprogram inom fysik eller ingenjörsteknik. Intervjuerna transkriberades, översattes, och analyserades. Det teoretiska ramverket för det här projektet var attributionsteori och det metodologiska ramverket var fenomenografi. Genom analysen kunde sex kategorier av hur laborativt arbete påverkar motivation klargöras; inquiry, laborationspartner, lärare, tidsfördelning, struktur, svårighetsgrad, och intresse. Utifrån dessa så kunde tio huvudsakliga slutsatser dras; det kan vara motiverande att verifiera teorin, det är mer motiverande med en högre grad av inquiry, yttre faktorer som uppfattas kontrollerbara minskar motivationen, labbassistenter kan vara motiverande, tidspressen kan vara omotiverande, att tillskriva lyckade utfall till stuktur är motiverande, en låg svårighetsgrad är omotiverande, individuellt intresse för fysik är motiverande, och att en högre nivå av inquiry kan stimulera ett situationellt intresse vilken kan öka motivationen över tid. Det här ger en överblick över hur laborativt arbete påverkar motivation, vilket delvis förklarar sambandet mellan dessa två huvudroller.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:uu-502882 |
| Date | January 2023 |
| Creators | Sarling, Emil, Söderström, Emma |
| Publisher | Uppsala universitet, Fysikundervisningens didaktik |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | English |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | FYSAST ; FYSPROJ1313 |
Page generated in 0.2114 seconds