Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur avgörande nationella skolreformer mottagits och anammats på lokal nivå från år 1931 fram till och med läroplanen 1962. Undersökningen riktar in sig på den skoltidning som utgavs i Orsa, i norra Dalarna, under perioden 1931 och 1985. De teoretiska utgångspunkterna har i huvudsak hämtats från Tomas Englunds avhandling Samhällsorientering och medborgarfostran i svensk skola under 1900-talet. I uppsatsen ställs frågor om hur den skolpolitiska, de didaktiska och den pedagogiska utvecklingen, såsom den ter sig i Orsa skoltidning, stämmer överens med den motsvarande nationell utveckling och vilka pedagogiska och didaktiska åtgärder och konsekvenser reformerna fått på den lokala nivån. Resultatet visar på en stor grad av acceptans och anpassning hos lokalbefolkningen, men också motstånd och lokal självkänsla. Många gånger också en ambivalent längtan efter att både vilja omfamna de nya idéerna och samtidigt behålla de traditionella värdena.Genom att systematisk söka igenom valda återkommande inslag i skoltidningen har jag försökt skapa en bild av denna utveckling. Jag har också slutligen placerat uppsatsens resultat i ljuset av den rådande vetenskapliga debatten kring skolans didaktiska utveckling. Det råder olika uppfattningar om hur stort inflytande de politiska reformerna egentligen hade på skolans inre utveckling. Denna uppsats bidrar i detta avseende med en inblick i huruvida just Orsa skoltidning verkar ha agerat styrt eller autonomt i skolpolitiska, didaktiska och pedagogiska frågor.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:dalea.du.se:2167 |
| Date | January 2006 |
| Creators | Åsbrink, Particia |
| Publisher | Högskolan Dalarna, Historia |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf, application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess, info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0024 seconds