Syftet med uppsatsen är att undersöka ungsocialisternas föreställningar om arbetarklassen. Den teoretiska utgångspunkten för undersökningen är tanken om att klass är något som skapas genom språket som utvecklats av bland andra E P Thompson, Gerath Stedman Jones och Joan Scott. 1910 bildades en ny nationell fackförening i Sverige, Sveriges Arbetares Centralorganisation (SAC), vilket markerar undersökningen början och slut. Ungsocialisterna var drivande i bildandet av SAC och därför är det intressant att studera deras syn på den klass de ville organisera. Materialet för studien består av ungsocialisternas två officiella tidningsorgan – Brand och Nya Folkviljan – under perioden 1909-1910. Ur dessa tidningar har en analys och kategorisering gjorts av de utsagor som beskriver den upplevda arbetarklassen. Kategoriseringen av utsagorna fungerar även som en del av analysen och har arbetats fram utifrån källmaterialet. Kategorierna som använts är utvecklade som en del av analysarbetet och benämns som den sovande klassen, den obildade klassen, den naturliga klassen, den moraliska klassen och den manliga klassen. Uppsatsens huvudslutsats är att ungsocialisterna hade en ambivalent hållning gentemot den upplevda arbetarklassen. Arbetarklassen var enligt ungsocialisterna både självtillräcklig och naturligt klassmedveten, samtidigt som den behövde bildas och styras av ungsocialisterna själva. Denna ambivalenta hållning gentemot den föreställda arbetarklassen återfinns även i den socialdemokratiska rörelsen, vilket tidigare forskning visat. Med denna studie hoppas författaren att ytterligare kunskapsluckor gällande den ungsocialistiska rörelsen har fyllts samt kunskapen om att ungsocialisterna, precis som alla andra klassorganisationer, skapar den klass man försöker organisera.