<p>Studien uppmärksammar komplexiteten i relationen mellan socialt arbete och sociala medier, med fokus på narrativ kring socioekonomiska strukturer och dess konstruktion. ”Fattigbloggen” som personligt, offentligt och politiskt debattforum tjänstgjorde som exempel på ett i svensk kontext försök till omarbetning av existerande synsätt, vars dialog lade grunden för uppsatsens analytiska resonemang angående välfärdspolitikens hantering av strukturell ojämlikhet. Valet att använda tematiskt inriktad narrativ metod resulterade i slutsatsen att genomslag av sanningar som språkligt konstruerade fenomen underlättas av mediemiljöns möjlighet att nå ett vidsträckt upptagningsområde. Berättelser om kollisionen mellan organisation och allmänhet kunde därmed betraktas som tillräckligt inflytelserika för att etablera det dominerande sättet att se på socialtjänsten; ett faktum som tydliggjorde nödvändigheten med ökad mediemedvetenhet inom socialt arbete. Även maktstrukturer uppenbarades när dialogen speglade den ena aktörens expertposition och den andres underkastelse gentemot ett system som förväntats bistå med hjälp att återuppbygga människovärde och självförtroende.</p>

Studien uppmärksammar komplexiteten i relationen mellan socialt arbete och sociala medier, med fokus på narrativ kring socioekonomiska strukturer och dess konstruktion. ”Fattigbloggen” som personligt, offentligt och politiskt debattforum tjänstgjorde som exempel på ett i svensk kontext försök till omarbetning av existerande synsätt, vars dialog lade grunden för uppsatsens analytiska resonemang angående välfärdspolitikens hantering av strukturell ojämlikhet. Valet att använda tematiskt inriktad narrativ metod resulterade i slutsatsen att genomslag av sanningar som språkligt konstruerade fenomen underlättas av mediemiljöns möjlighet att nå ett vidsträckt upptagningsområde. Berättelser om kollisionen mellan organisation och allmänhet kunde därmed betraktas som tillräckligt inflytelserika för att etablera det dominerande sättet att se på socialtjänsten; ett faktum som tydliggjorde nödvändigheten med ökad mediemedvetenhet inom socialt arbete. Även maktstrukturer uppenbarades när dialogen speglade den ena aktörens expertposition och den andres underkastelse gentemot ett system som förväntats bistå med hjälp att återuppbygga människovärde och självförtroende.