Uppsatsen ämnar att genom en ikonologisk analys undersöka altarskulpturgruppen, belägen i S:ta Maria Magdalena kyrka i Stockholm. Det man vet om skulpturgruppen är mycket begränsat. Man vet att gruppen gavs som gåva till kyrkan 1764 av slottsdeputationen vid Stockholms slott. Skulptören är än idag okänd. Syftet är att undersöka skulpturgruppens symboliska relevans i det religiösa klimat som rådde vid tiden då den flyttades till kyrkan. Uppsatsen ämnar koppla symboliken med pietismen – en religiös rörelse som växte fram i Tyskland under 1600- och 1700-talet och spred sig till Sverige under 1700-talet. Analysen kommer att använda sig av en komparativ metod där bl.a den pietistiska ikonografin jämförs med den katolska. Uppsatsens bildmaterial utgörs, förutom skulpturgruppen, huvudsakligen av emblem och andra gravyrer men även målningar och teckningar. Det ikonologiska perspektiv som kommer att användas i uppsatsen kommer ta stöd i Michael Baxandalls bok Patterns of intention.       Resultatet visar på att skulpturgruppens ikonografi delvis kan kopplas till pietismens bildspråk. Cor ardens – ett brinnande hjärta – som kyrkans högra skulptur håller i sin hand. används flitigt i pietistisk retorik och emblematik. Symboliken blir även relevant när man analyserar den ur den religiösa konflikt som kretsade kring Maria Magdalena församling mellan pietister och lutheranska ortodoxa.