No description available.

No description available.

<p>The purpose of this study is to investigate if and how children acknowledge TV-commercials, and if that is the case, are their preferences in products a result of it? The study also investigates which TV-commercials that are broadcasted together with children’s programs and if and how the children acknowledge these. The studies are based on interviews and an exercise with pictures that was carried out with two groups containing four children each. One group contained four children in the age of 6, and the other four children in the age of 7. The children are situated in a school in the Swedish countryside. A majority of the TV-commercials broadcasted along with children’s programs are clearly aimed for kids. All commercials broadcasted during this study were for toys, except one commercial that was for a computer program for kids. Even though most of the children’s descriptions regarding the differences between TV-programs and TV-commercials were vague, the vast majority could explain their opinion on TV-commercials and some of them could even give examples of products that they’d seen. Undoubtedly most of the children wanted something they had seen in a TV-commercial and some of them would have something purchased for them, or had purchased something, while some meant that they hadn’t gotten anything. It’s clear that the children had acknowledged something from a TV-commercial. To isolate the source of where the largest influence comes from is something not only this study is lacking clarity in. Nevertheless a certain influence can be interpreted and therefore it exists.</p> / <p>Syftet med den här studien är att undersöka om och hur barn uppfattar tv-reklam och i så fall om deras val av produkter påverkas av den. Studien undersöker vidare vilka reklamfilmer barnen möter i samband med barnprogram samt om och hur barnen uppmärksammar dem. Studien bygger på intervjuer och en övning med bilder och har genomförts med två urvalsgrupper, bestående av fyra 6-åringar respektive fyra 7-åringar. Barnen går i en skola på landsbygden. Majoriteten av den tv-reklam som visas i samband med barnprogram är tydligt riktad mot barn. All den reklam som visades vid just den här undersökningen var för leksaker, förutom ett undantag då det rörde sig om ett dataprogram för barn. Även om de flesta av barnens motiveringar var diffusa när de skulle beskriva skillnaden mellan tv-program och tv-reklam, så kunde de flesta formulera en åsikt om tv-reklam i allmänhet och vissa, om än en minoritet, kunde till och med ge exempel på produkter de sett. Det rådde inget tvivel om att de flesta ville ha något de sett i en tv-reklam och några skulle få något köpt till dem, eller hade köpt något, medan några menade att de aldrig fått något. Att barnen uppmärksammat produkter från tv-reklamen är tydligt. Att isolera var ifrån den påverkan kommit ursprungligen är den här studien inte ensam om att brista i. Oavsett kan en viss påverkan urtolkas och således existerar den.</p>

Høsten 1994 oppfordret den internasjonale sammenslutningen for fjernsynsarkiv FIAT/IFTA sine medlemsinstitusjoner om å rapportere inn planlagte fjernsyns-produksjoner om 1900-tallet. Produksjonsplanene skulle samles under headingen ” the 20th Century Project”, med tanke på mulig samarbeid og utveksling produksjonene i mellom. ideen om et slikt prosjekt ble dannet i forbindelse med FIAT/IFTAs konferanse tidligere samme år, der representanter fra enkelte fjernsynsselskap hadde lagt fram sine planer. Allerede i april 1995 besto listen av 8 prosjekter, og flere kom til etter hvert. Store aktører som TBS, og BBC i samarbeid med WGBH, satset på omfattende dokumentarserier med internasjonale eller globale vinklinger. Enkeltstående nasjonale kringkastingsselskap la på sin side fram ideer for kortere serier som skildret landets historie gjennom hundreåret. Felles var at de ønsket å benytte arkivklipp fra film og fjernsyn som materiale for sine historiske framstillinger. Gjennom hele 1900-tallet var små øyeblikk og store hendelser blitt foreviget og reflektert gjennom fotografiapparatet, filmkamera og etter hvert også videokamera. Når status for hundreåret skulle gjøres opp, sto dette materialet som spor fra en nær fortid; kilder som både kunne danne bakgrunn for, så vel som belyse eller bevitne, de historiske beretningene som skulle fortelles.

The purpose of this study is to investigate if and how children acknowledge TV-commercials, and if that is the case, are their preferences in products a result of it? The study also investigates which TV-commercials that are broadcasted together with children’s programs and if and how the children acknowledge these. The studies are based on interviews and an exercise with pictures that was carried out with two groups containing four children each. One group contained four children in the age of 6, and the other four children in the age of 7. The children are situated in a school in the Swedish countryside. A majority of the TV-commercials broadcasted along with children’s programs are clearly aimed for kids. All commercials broadcasted during this study were for toys, except one commercial that was for a computer program for kids. Even though most of the children’s descriptions regarding the differences between TV-programs and TV-commercials were vague, the vast majority could explain their opinion on TV-commercials and some of them could even give examples of products that they’d seen. Undoubtedly most of the children wanted something they had seen in a TV-commercial and some of them would have something purchased for them, or had purchased something, while some meant that they hadn’t gotten anything. It’s clear that the children had acknowledged something from a TV-commercial. To isolate the source of where the largest influence comes from is something not only this study is lacking clarity in. Nevertheless a certain influence can be interpreted and therefore it exists. / Syftet med den här studien är att undersöka om och hur barn uppfattar tv-reklam och i så fall om deras val av produkter påverkas av den. Studien undersöker vidare vilka reklamfilmer barnen möter i samband med barnprogram samt om och hur barnen uppmärksammar dem. Studien bygger på intervjuer och en övning med bilder och har genomförts med två urvalsgrupper, bestående av fyra 6-åringar respektive fyra 7-åringar. Barnen går i en skola på landsbygden. Majoriteten av den tv-reklam som visas i samband med barnprogram är tydligt riktad mot barn. All den reklam som visades vid just den här undersökningen var för leksaker, förutom ett undantag då det rörde sig om ett dataprogram för barn. Även om de flesta av barnens motiveringar var diffusa när de skulle beskriva skillnaden mellan tv-program och tv-reklam, så kunde de flesta formulera en åsikt om tv-reklam i allmänhet och vissa, om än en minoritet, kunde till och med ge exempel på produkter de sett. Det rådde inget tvivel om att de flesta ville ha något de sett i en tv-reklam och några skulle få något köpt till dem, eller hade köpt något, medan några menade att de aldrig fått något. Att barnen uppmärksammat produkter från tv-reklamen är tydligt. Att isolera var ifrån den påverkan kommit ursprungligen är den här studien inte ensam om att brista i. Oavsett kan en viss påverkan urtolkas och således existerar den.

Datorspel har under början av 2000-talet tagit världen med storm. Fenomenet har exploderat från att vara en angelägenhet främst för de redan frälsta till en internationell miljardindustri. Sverige är en av de bästa länderna i världen på datorspelsutveckling. Alla som vill kan dock inte genast ta del av underhållningen. Ett funktionshinder kan försvåra eller helt förstöra spelupplevelsen. Läs i artikelserien om den svenska spelbranschens inställning till handikappanpassning, och ett förslag från socialdemokraterna om en ny datorspelspolitik. Upptäck ett ideellt amerikanskt projekt för att tillgängliggöra datorspel för alla. Lär känna Thomas, som med en hand möter sina motståndare på internets spelarenor, där alla spelar på olika villkor.

No description available.

No description available.

Reality-genren har kritiserats sedan dess uppkomst. Programmen benämns ofta i massmedia såväl som i vardagligt tal som ”förnedrings-TV” eller ”mobbnings-TV” på grund av dess kontroversiella form. Programmen anklagas för att sudda ut gränsen mellan den privata och offentliga sfären samt att ge tittarna en bild av att det är okej att håna och förnedra andra människor. Genom att låta två fokusgrupper diskutera reality-genren som helhet samt frågor som berör ämnen om klass, etik och identitet syftar denna studie till att undersöka tittarnas attityd till de svenska reality-programmen. De frågeställningar som studien också syftar till att besvara är följande: Hur definierar respondenterna i intervjun reality-TV? Anser respondenterna att det går att urskilja några samhällsklasser i programmen? Anser respondenterna att det finns framträdande stereotyper/mönster i programmen?   För att besvara frågeställningarna har jag använt mig utav två ostrukturerade fokusgrupper som tillkommit genom ett snöbollsurval. Samtalen har sedan transkriberats och inom ramen för användningsmodellen har en analys gjorts.   Det var tydligt att respondenterna någon gång hade reflekterat över förnedringen i reality-programmen. Hur programmens deltagare porträtteras och stereotypifieras var en återkommande diskussion i båda grupperna. Respondenterna ansåg att förnedringen uttrycktes i särskillnaden utav människor och använde sig av begreppen storstad och landsbygd för att förklara denna skillnad; landsbygden fick representera den lägre klassen där lågkulturen konsumeras öppet och storstaden fick representera den högre klassen där kultur väljs efter smak.

Smart TV, also known as Connected TV, is the new generation of television. It can be connected to the internet and enables the user to surf the web and use TV specific applications. The TV applications available today however are more like smartphone applications shown on a big screen. Applications should take advantage of the fact that they are located on a TV and make use of TV specific content. Smart TV can engage the viewer by a more interactive way of ”watching” TV. The way TV consumers watch TV today has been analysed and a changein consumer behaviour has occurred over the last decade. The TV viewershave gone from a relaxed TV mood with all focus directed towards the TV to a multitasking mood, using second screens for additional activities related, as well as unrelated, to what is on the TV. People want toengage in a more interactive way of watching TV and this is especially true for so called ”borderless” consumers which include people that like and owns technical devices.In this thesis a prototype of a Smart TV application that takes advantage of the content available on the TV, called Quiz TV, was developed. It engages the user in a more interactive way of watching TV and lets the user play a quiz about what is shown on the TV while watching it. This can be done alone, together or against others. The results from a user test of the prototype show that most of the users would play the game if it existed for real and would like a more interactive way of watching TV.As people already have an active way of watching TV, and would preferan even more interactive one, the future of the Smart TV and the Quiz TV application is seen as promising.