VR står för Virtual Reality och används idag ofta för utbildning, både inom skola och yrkesgrupper då det har uppvisat goda resultat och är relativt billigt att utföra jämfört med att träna till exempel personal inom brandkår, sjukhus och polis. Finns det en applikation där flera användare inklusive en instruktör kan samverka oberoende plats och plattform blir det bättre ur både logistiskt och ekonomiskt perspektiv. Det finns idag ingen standardiserad modell för notifikationer inom VR och därför finns det en mängd olika modeller för att fånga användarens uppmärksamhet. Det här arbetet handlar om att undersöka webbläsaren som verktyg för en Virtual Reality- applikation där flera användare samtidigt kan använda applikationen oberoende av vilken plattform som används. Anledningen till att det skall fungera för flera användare samtidigt är för att applikationen är till för träning inför akuta situationer och då skall både instruktör och användare kunna vara i applikationen samtidigt.  Arbetet handlar också om att ta reda på vilken av de två notifikationsmodeller som i det här arbetet testas är det mest tidseffektiva vid träning av brandkår med hjälp av VR-teknik. Resultatet har framkommit genom utförda användartester genomförda med hjälp av en prototyp som har utvecklats; samt intervjuer av de testpersoner som har deltagit i användartester. Testpersonerna delades upp i två lika stora grupper på 10 st i varje grupp för att testa två olika notifikationsmodeller. De testade notifikationsmodeller är en statisk nödutgångsskylt och en visuell vägvisare i form av en pil i golvet som rör sig i för scenariots uppgift rätt riktning. Uppgiften som testpersonerna fick var att ta sig från en punkt till en annan i en rökfylld lokal på så snabb tid som möjligt, med hjälp av den notifikation som tilldelades. Testpersonerna rangordnades efter att samtliga test var genomförda. Den som klarat sig bäst i den ena gruppen jämfördes med den som klarat sig bäst i den andra gruppen och så vidare. Resultatet visar tendenser åt att den visuella vägvisaren var den mest effektiva av de två notifikationsmodeller som testades. Deltagarna i gruppen som använde den visuella sökvägen presterade något bättre, vilket indikerar en trend mot preferenser för den notifikations modellen framför den statiska nödutgångsskylten.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

This thesis concerns the potential use of auditory virtual reality (A VR) in safety-critical situations. Localization accuracy is essential in many VR situations, such as simulated cockpits, where vision is fully occupied and targets must be signified acoustically. However, the errors reported for localizing 3D sounds varies considerably in the literature and some (e.g. Wightman & Kistler, 1989; Wenzel et aI, 1993) report fairly large errors. This thesis consists of an evaluation of the use of acoustic cues to indicate the location of certain targets. A Knowles Electronic Manikin for Acoustic Research (KEMAR) was used to examine the effects of individualized pinnae on localization accuracy. The results showed that using our own pinnae over foreign pinnae provides little or no benefit. More surprisingly, substantial errors were observed in this study. This initial result drove the fundamental investigation into the large angle errors. The method of eliciting subject responses was investigated. The findings established response method as an important methodological feature in localization experiments from the significant effect it has on the results. Error values can be halved when using a categorical method, compared to an unguided (non-categorical) method, possibly because it constrains the subjects' response options. A further possible constraint on subject responses is the effect of memory in absolute judgement tasks. If the memory of one sound impinges on subsequent sounds then the subject's judgement is constrained and the measurement of error may be contaminated. This effect was studied by introducing variable delays that should affect memory .(0 a different extent. No obvious differences in accuracy were noted. This rules out 'interstimulus interval' as a cause for the variability of reported angle errors. Stimulus types were varied in an effort to maximise acuity. Although broadband sounds are purported to give the smallest errors (e.g. Stevens & Newman, 1936; Sandel et aI, 1955), this investigation offered a unique comparison of long and shortduration broadband and complex sounds. But consistently high angle errors forced the inclusions of non-acoustic cues such as vision and head movements, which decreased the error to between 0° and 7°. III The implicatioos for VR in light of the importance of vision (demonstrated by this work), are that it is 'not advisable to implement an auditory cueing system that may conflict or fail to be guided by vision. Where high levels of accuracy are required, as is paramount in safety-criticalsituations, auditory localizatioo is not sufficient as a sole cue to target location. Scientific conclusion: The acoustic cues alone (independent of context) cannot support accurate auditory localization. Applications conclusion: It is not advisable to implement an auditory cueing system that is not guided by vision.